ÅSIKT

Låt inte Lenas öde drabba fler

Cancerfonden: Cancervården måste införa en maxgräns för väntetider – nu

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Lena Hammar fick cancer två gånger – båda gångerna missade sjukvården att ställa rätt diagnos.
Lena Hammar fick cancer två gånger – båda gångerna missade sjukvården att ställa rätt diagnos.Foto: PRIVAT

Fallet med Lena Hammar är tyvärr knappast det enda i sitt slag, men har fått stor uppmärksamhet genom att hennes man Torbjörn, trots sin och familjens tragedi, haft kraft att orka driva frågan vidare. Med anledning av den debatt som följt finns det några viktiga saker att peka på som kan bli bättre i svensk cancervård.

Det är till exempel inte helt omöjligt att en misstänkt cancer felaktigt avfärdas för att sedan, efter drygt två år, visa sig vara cancer som vid det laget inte är botbar längre. Ändå är Socialstyrelsen i dag mycket restriktiv med att utreda fall som ligger längre än två år tillbaka i tiden. Man måste fråga sig om det är rimligt.

Under 2011 kommer en ny myndighet att tillsättas vars uppgift är att oberoende granska svensk sjukvård. Fallet Lena Hammar visar tydligt att den behövs. En löpande oberoende granskning av sjukvården är nödvändig och behöver uppenbarligen förstärkas rejält.

Det är viktigt att denna myndighet bland annat kan redovisa jämförelser över cancervård från olika håll i Sverige. I så fall blir den en naturlig blåslampa på de processer som i dag inte fungerar, något som Cancerfonden efterlyst länge. I uppdraget står: ”En av målsättningarna med myndigheten är att stärka patienternas och medborgarnas ställning och inflytande över hälso- och sjukvården. Det innebär bland annat att myndighetens arbete ska bedrivas ur ett patient- och medborgarperspektiv.” Detta måste nu bli verklighet.

Vi vet att tiden mellan diagnos och behandling är avgörande för patienternas prognos. Med nationella mål för maximala väntetider som tydligare följs upp hade flera fördröjningar och förseningar i Lena Hammars fall kanske kunnat förhindras.

Skulle det införas nationella mål för ökad överlevnad liksom maximala väntetider skulle landstingen tydligare ha anledning att snabba på. Nationella mål skulle också bidra till minskade regionala skillnader i väntetider – skillnader som i dag är oacceptabelt stora. Efter många års påtryckningar verkar det nu äntligen som om vi kommer att få nationella mål. De måste införas så snart som möjligt för patienternas skull. Här måste regeringen vara tydlig.

Lena Hammars öde hade möjligen också kunnat undvikas om man som patient hade haft en ledsagare genom hela den, ofta snåriga, vårdprocessen. I bland annat Stockholms läns landsting har man infört så kallade kontaktsjuksköterskor som ska stötta och följa patienten under hela vårdkedjan, och i flera andra länder har man med framgång infört liknande system. Det är inte alltid lätt att själv som privatperson veta vart man ska vända sig eller hur man ska gå vidare till nästa steg. Om det skulle finnas möjlighet för alla cancerpatienter i alla landsting att ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande skulle det vara av stor betydelse.

Den nationella cancerstrategi som Cancerfonden har jobbat länge för att få till stånd håller nu på att införas i Sverige. Den måste leda till att risken för den här typen av händelser minskar betydligt.

Misstag kommer tyvärr alltid att kunna ske, men det är viktigt att sådant som kan vara rena systemfel utreds för att undvika en upprepning. Nu måste också landstingen åta sig att med full kraft – så snart som möjligt – implementera den nationella cancerstrategin.

FAKTA

Ursula Tengelin, 54, Stockholm. Generalsekreterare för Cancerfonden.

Bengt Westermark, 65, Uppsala. Ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Lena Hammar avled efter att sjukvården vid två olika tillfällen missat hennes cancer. I dag träffar hennes änkeman Torbjörn politikerna i riksdagens socialutskott för att diskutera hur liknande fall ska kunna undvikas i framtiden.

Ursula Tengelin
Bengt Westermark