Aftonbladet
Dagens namn: Lovisa, Louise
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör

Bankerna försätter folk i utanförskap

Debattören: Systemet med betalningsanmärkningar borde avvecklas

En ond spiral. Betalningsanmärkningar är ett märkligt fenomen. Ett gäng privatägda kreditupplysnings­företag har oemotsagda tillåtits etablera en samhällsstruktur som ger dem möjlighet att helt utomrättsligt döma individer och företag till tre till fem års ­veritabelt utanförskap.   En ond spiral. Betalningsanmärkningar är ett märkligt fenomen. Ett gäng privatägda kreditupplysnings­företag har oemotsagda tillåtits etablera en samhällsstruktur som ger dem möjlighet att helt utomrättsligt döma individer och företag till tre till fem års ­veritabelt utanförskap.

Jag har den senaste tiden läst personliga vittnesmål om hur det av statsminister Fredrik Reinfeldt så avskydda utanförskapet snabbt och obarmhärtigt slagit klorna om deras liv. Läser även en notis om att hackers stal information om 500 000 personers skuldsättning av kronofogdemyndigheten 2012 – uppgifterna verkar dock inte ha använts. Jag fantiserar om hur hackarna resonerat, de skulle sälja skuldinformationen till högstbjudande, utpressning.

Jag vaknar snabbt upp ur fantasin. För jag vet bättre. Kommersen runt människors och företags skuldsättning är nämligen i full blom. Handeln med skuldinformation bedrivs dock inte av hackers utan av våra storbanker.

 

Så här går det till. En faktura betalas inte i tid och skickas till inkasso, väl där har den vuxit med minst 220 kronor med anledning av lagstadgade påminnelse- och inkassoavgifter. Betalas inte fakturan till inkassoföretaget skickas ofta skulden till kronofogdemyndigheten. Här växer fakturan med ytterligare 600 kronor. Kanske inte mycket att orda om att en skuld växer i storlek. Men för de människor som månad ut och månad in ­lever på eller under existensminimum, kanske på grund av sjukdom eller arbetslöshet, är 820 kronor ett oproportionellt stort påslag – i förhållande till de cirka 4 700 kronor i månaden som dessa individer ska ro i land sin vardag på.

Tillbaka till handeln med skuldinformationen. Kronofogdemyndigheten säljer nämligen information om skuldsatta till bland annat Sveriges största kreditupplysningsföretag: Upplysningscentralen (UC). UC ägs av Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank. Tillsammans ­redovisade dessa storbanker en vinst på över 80 000 000 000 kronor förra året. UC omsatte samma år cirka 546 000 000 ­kronor på att bland annat sälja ­kronofogdeinformationen om skuldsatta vidare till andra ­intressenter. Kanske inget att orda­ om – det är väl en affärsidé lika god som någon annan.

Nu blir det komplicerat. För storbankerna tjänar inte bara pengar på skuldsatta som råkat i onåd utan de har även, genom sin roll som kreditupplysningsföretag, varit med om att etablera företeelsen betalnings­anmärkningar.

 

Betalningsanmärkningar är ett märkligt fenomen. Ett gäng privatägda kreditupplysnings­företag har oemotsagda tillåtits etablera en samhällsstruktur som ger dem möjlighet att helt utomrättsligt döma individer och företag till tre till fem års ­veritabelt utanförskap. För vad skulle kunna försätta en individ i ett större utanförskap, och vara mer nedbrytande, än att under tre års tid inte få hyra/köpa en bostad/lokal, ta ett lån, vara anställningsbara, handla på avbetalning eller teckna ett telefon­abonnemang? Samma storbanker nekar dessutom allt oftare samma individer och företag både att öppna bankkonto och att få ett bankkort. En betalningsanmärkning kvarstår i tre till fem år - även om skulden betalas samma dag den registreras.

En detalj till: en betalningsanmärkning går inte att överklaga. Vilket i och för sig är logiskt, det går naturligtvis inte att överklaga utomrättsliga straff i rättsstaten Sverige.

 

Betalningsanmärkningsstrukturen har som effekt att hundratusentals individer - som har eller har haft en stor eller liten skuld - under åratal berövas sina mänskliga rättigheter när de systematiskt diskrimineras från både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Jag ifråga­sätter starkt att strukturen skulle bedömas som laglig, eller folkrättsligt korrekt, om någon bemödade sig att göra en genomlysning av den.

Statsminister Reinfeldt – vill du motverka utanförskapet så avveckla då betalningsanmärkningsstrukturen.

 

Petra Flaum

Senaste nytt
SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler
Om Aftonbladet