Aftonbladet
Dagens namn: Lennart, Leonard
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör

Livsmedelsföretagen: Onyanserad syn på farorna med socker

Debattören: Det bidrar till karies men är knappast något gift

Debatten om socker blir allt mer uppskruvad och onyanserad. Vissa extrema sockerkritiker påstår nu att så gott som alla folksjukdomar beror på sockret. Senast ut är Ann Fernholm, aktuell med boken ”Det sötaste vi har”.

Att sätta fingret på barns matvanor, vikten av fysisk aktivitet och att många barn i dag äter för mycket sötsaker är bra. Men att pussla ihop egna teorier om hur farligt sockret är skapar en falskt grundad oro och vilseleder konsumenterna. Teorierna har helt enkelt inget stöd i den breda forskningssammanställning som gjorts av över 100 forskare och experter i arbetet med de nya nordiska näringsrekommendationerna.

 


Ann Fernholms huvudtes är att höga intag av fruktos (en av beståndsdelarna i socker) kraftigt ökar fettproduktionen i levern, vilket skulle kunna leda till ökade kolesterolvärden i blodet och ansamling av fett i levern – två tillstånd som är kopplade till det metabola syndromet och diabetes.

Forskningen pekar dock mot att det krävs mycket stora mängder fruktos för att öka fettproduktionen i levern. Mängder som väldigt få får i sig.


Därtill påstås att fruktos mättar mindre än andra sockerarter och därför i högre grad bidrar till övervikt. Men det finns många forskningsresultat som visar på motsatsen. Fruktos ökar också kroppens ämnesomsättning och energiförbrukning mer än andra sockerarter vilket skulle kunna innebära att fruktos förbränner mer kalorier. Därtill har tunntarmen en begränsad förmåga att ta upp fruktos vilket kan leda till ofullständigt upptag och därmed tillföra mindre energi till kroppen. 

Det är helt enkelt inte vetenskapligt belagt att fruktos bidrar mer till övervikt.

 

Ett vanligt påstående är att ökningen av andelen feta och överviktiga svenskar under de senaste decennierna beror på en kraftig ökning av sockerkonsumtionen. Men faktum är att vårt intag av socker är tämligen stabilt över tid. Det visar såväl Livsmedelsverkets matvaneundersökningar som Jordbruksverkets statistik. Och då är även många nya sockervarianter som glukos-fruktossirap medräknat.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör max tio procent av vårt samlade energiintag komma från tillsatt socker. Genomsnittsvensken ligger på den nivån i dag, barn något över. Som jämförelse ligger snittkonsumtionen i USA på nära 20 energiprocent. Ann Fernholm påstår att svenska barn får i sig 22 procent av energin från socker. Men den studie hon refererar till avser den totala mängden sockerarter, alltså även sådant som finns naturligt i många livsmedel, och kan inte jämföras med rekommendationerna för tillsatt socker.

 

Enligt näringsrekommendationerna är det viktigt att begränsa intaget av tillsatt socker för att vi ska få ett tillräckligt intag av näringsämnen och fibrer. Detta är särskilt viktigt för barn och personer med låg energiintag. Därtill anses en hög konsumtion av sockersötade drycker öka risken för typ 2-diabetes och viktökning.

Slutsats: För mycket socker är inte bra, men det är inte det gift som en del påstår.

När forskarna i näringsrekommendationerna listar hur vi kan förbättra våra matvanor är det inte bara socker i fokus. Det handlar också bland annat om val av fetter, om hur mycket rött kött och chark vi bör äta, om att äta mer fullkorn, fibrer och fisk och att dra ned på saltet.

Det finns en oroväckande tendens att enskilda ingredienser och livsmedel pekas ut som roten till alla våra matrelaterade hälsoproblem. Att socker bidrar till karies och rotfyllningar är väl känt. Men det är långt ifrån den enda roten till övriga folksjukdomar. Sambanden är mycket mer komplexa än så.

 

Elisabet Rytter

Senaste nytt
Senaste TV-klippen
SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler
Om Aftonbladet