ÅSIKT

Försvaret tar sikte på unga för att fylla leden

Debattören: Därför är det rätt att säga nej till soldater på nationaldagsfirandet.

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Förra veckan avböjde Västerbottens museum i Umeå ett erbjudande från Försvarsmakten att delta med soldater i uniform och stridsfordon under nationaldagsfirandet. I såväl gamla som nya medier rasade ledarskribenter, militärbloggare och högertyckare. Bilden som målades upp var att det stackars nedskurna försvaret nu inte ens fick vara med på nationaldagen. Verkligheten är en annan.

Det som har hänt är inte att Försvarsmakten har fått backa ett steg. Snarare är det en militarisering av det offentliga rummet som har stött på ett hittills ganska ensamt motstånd. Bakgrunden går att spåra till värnpliktens avskaffande hösten 2010.

Fram till dess hade Försvarsmakten inte behövt bekymra sig över personalförsörjningen. När det plötsligt blev frivilligt att göra militärtjänst ledde det till omedelbara och omfattande personalbrister. 2012 saknades enligt Riksrevisionen 84 procent av de soldater, gruppbefäl och sjömän som var tänkta att tjänstgöra på tillfälliga kontrakt. Att svenska ungdomar inte ville ha med militären att göra var uppenbart. Enligt Försvarsmaktens utredare var orsakerna två - varumärket och kulturen.

Försvarsmakten skulle följaktligen fås att framstå som en av ”Sveriges mest spännande arbetsgivare” och ”den svenska samhällskulturen som i tidig ålder fostrar barn att det aldrig är rätt att bruka våld” skulle bekämpas.

En massiv reklamkampanj inleddes med en av Sveriges mest välrenommerade pr-byråer. Pengar saknades knappast. Inom ett par år från värnpliktens avskaffande hade den passerat 100 miljoner årligen och totalt har över en halv miljard (!) gått till rekryteringsreklam.

Men reklamen är bara en del. Samtliga anställda ska också marknadsföra Försvarsmakten. Det görs bland annat genom att finnas på plats på platser som Gammlia i Umeå under ett nationaldagsfirande.

I mitten av 2013 kartlade vi inom nätverket Ofog omfattningen av den här senare verksamheten. Från förband runt om i landet begärde vi ut förteckningar på vilka utåtriktade aktiviteter med ungdomar som målgrupp som genomförts sen 2010. Mönstret var lika tydligt som det var skrämmande.

År 2010 genomförde Försvarsmakten 24 sådana aktiviteter. Två år senare var antalet 150. Skillnaden var inte bara kvantitativ. Innan värnpliktens avskaffande var aktiviteterna oftast kopplade till rent militära evenemang (Hemvärnet 70 år, Militärhögskolans dag och liknande). Nu rekryteras det på i princip alla större evenemang där barn och ungdomar deltar:

Dreamhack, Göteborg horse show, O-ringen, Trucks in Dalarna, Innebandy-SM, Vildmarksmässan, Ung 08, Swedish Touring Car Championship, Vattensportsdagen, MyDog-mässan...

Listan är längre, mycket längre. Alla skolbesök medtagna täcker den fem excelark.

När Västerbottens museum säger nej till Försvarsmakten står de alltså inte bara upp för flyktingar med traumatiska upplevelser eller för de ”gammelsvenskar” som Alex Schulman som upplever ett obehag inför militär närvaro på festplatser. De står också upp för den svenska samhällskultur som sedan 2010 angrips av dem som sägs vara satta att försvara den.

Det är mot hela den här bakgrunden Umeå kommunfullmäktiges ordföranden nu måste ta beslut. 

FAKTA

DEBATTÖREN

Pelle Sunvisson

Fredsaktivist, bland annat i nätverket Ofog, författare och lärare.

DEBATTEN

Förra veckan sa kommunen och Västerbottens museum nej till Försvarsmakten som ville delta vid årets nationaldagsfirande på Gammlia i Umeå. Sedan dess har personalen på museet hotats – och ledande politiker i Umeå har backat. Men beslutet att säga nej till försvaret var rätt, menar debattören. Frågan avgörs av kommunen under nästa vecka.