Vårdhundar kan ersätta medicin

Det är väl känt att det pågår en övermedicinering av människor på äldreboenden i Sverige. De gamla får för mycket lugnande, antipsykotiska eller antidepressiva läkemedel, trots att Socialstyrelsen under åratal har påpekat problemet. Ny forskning bekräftar att närvaron av hundar och andra djur kan göra människor gladare, lugnare och friskare. Det är hög tid att den svenska omsorgen om äldre tar tillvara djurens förmåga att få människor att må bättre.

Många äldre människor blir oroliga och deprimerade när de flyttas från sina hem till äldreboenden, och de behandlas då ofta med läkemedel. Flera av de mediciner som används inom äldrevården för att dämpa aggressioner och oro är framtagna för att behandla psykossjukdomar.

Ibland är läkemedlen nödvändiga och har goda effekter. Risken är dock stor att de gamla blir mentalt sänkta och att de därmed får en mycket dålig livskvalitet.

Nyare forskning visar att hundar kan förbättra människors välmående och hälsa. Studier visar att äldre personer som får besök av hundar blir gladare och mår bättre. Hundägare har större chans att klara en hjärtinfarkt och de har lägre blodtryck än icke-hundägare.

Vuxna med ångest och oro blir lugnare och vågar sig ut i livet igen med stöd av en hund. Det autistiska barnet, eller barnet som misstror vuxna, kan öppna upp för kommunikation med andra människor med hjälp av en hund. I klassrummet blir det lugnare om en hund är närvarande. Hur kommer sig detta? Jo, vi människor kan relatera till hundar på samma sätt som vi kan relatera till andra människor.

Alla människor behöver närhet. Vi vet alla att det lilla barnet behöver närhet för att växa och utvecklas, det räcker inte med mat. Behovet av närhet kvarstår hela livet. När vi är nära någon som vi litar på och tycker om skapas en mängd positiva effekter. Oro och smärta dämpas och vi mår bättre. Samtidigt dämpas stressnivån, blodtrycket sänks och kroppens läkande funktioner stimuleras. Detta beror bland annat på att lugn- och rohormonet oxytocin frisätts i våra hjärnor.

Om vi förlorar närheten till våra nära och kära och våra invanda miljöer sker motsatsen. Vi känner oss ensamma, olyckliga, kanske till och med deprimerade. Men vi blir också oroliga av att förlora närhet och beröring. Stressnivån kan öka, och därmed blodtrycket och risken för att råka ut för sjukdomar i hjärta och kärl.

Det är i detta läge som hundar och andra djur kan hjälpa oss. Om vi tycker om dem, klappar dem och känner trygghet och tillit tillsammans med dem stimuleras exempelvis oxytocinet. Det betyder att närhet till djur stimulerar samma fysiska mekanismer som samvaro med människor.

Vi är övertygade om att hundar och andra djur kan bidra till att minska konsumtionen av smärtstillande och lugnande medel inom äldrevården. Förutom vinster på det mänskliga planet skulle en sådan satsning troligen också leda till att kommuner och landsting sparar pengar.

Det finns behov av att forska ytterligare på djurs positiva effekter på människor inom vård och omsorg. Den kunskap som finns måste sammanställas för att kunna tas tillvara av landets beslutsfattare och verksamhetsutövare.

Vi behöver också gemensamma ramverk och metoder för hur vi ska använda djur inom vården och omsorgen i Sverige.

I dag sitter eldsjälar i olika delar av landet och tvingas uppfinna hjulet på nytt – om och om igen. Därför bör ett kunskapscenter instiftas för att hantera frågor kring djur inom vård och omsorg. Centret ska samla och sprida kunskap mellan forskare, beslutsfattare och verksamhetsutövare, och på andra sätt möjliggöra att djur används för att stärka den svenska folkhälsan.