Robin, 19: Därför väljer jag botox

Jag var 18 år när jag provade på botoxbehandling för första gången. Det var minst sagt pirrigt i magen när jag kom in på skönhetskliniken och la mig ner på den kalla britsen utan några kläder på överkroppen.

Det hela startade för drygt ett år sedan, ett år efter att jag startade min blogg. Jag skrev en dag ett inlägg ur en mycket positiv synvinkel angående min nyfikenhet att testa botox. Mina läsare tyckte bokstavligt talat att jag var en idiot som ens övervägde botox vid en sådan tidig ålder.

Plötsligt blev det ”hela havet stormar”. Kommentarerna på bloggen blev fler, läsarsiffrorna steg och reklamintäkterna lyfte upp mot skyarna. Ett par dagar senare svalnade allt och jag kände, fan, det här med att skriva saker som folk blir upprörda över tjänar jag på. Här ska det sprutas in botox!

Det som fick mig att komma in på ämnet var delvis mediehysterin kring skönhetsidealen, men ännu mer den stora bloggvågen som vällde in över Sverige under 2008. Man ska vara fit, välklädd och perfekt in i minsta detalj och till hjälp finns stylister, kirurgi, piller och hetsträning. Och bloggar som skriver om det. Genom detta bloggfenomen väcktes min nyfikenhet och, som en följd därav, ett behov som jag inte visste fanns inom mig. Jag tycker inte att jag borde påverkas speciellt mycket eftersom jag bloggar själv och till stor del kan tolka om andra bloggare skriver reklam, provokation eller sanning – men man påverkas mer än man tror.

I samma veva som läsarsiffrorna steg med flera tusen kom erbjudanden om botox från skönhetskliniker Sverige runt. De erbjöd mig upp till 90 procents rabatt på hela behandlingen om jag pushade för deras klinik varje gång jag tog upp botox i bloggen. Jag nappade på ett av alla erbjudanden och bokade en tid. Det här retade upp mina läsare då jag inte detaljerat berättade vad för slags botoxbehandling jag genomförde. Alla trodde att jag skulle skaffa mig ett så kallat ”stoneface”.

Personligen tror jag att det blir ett sådant ståhej därför att folk saknar information. Botox används till så mycket mer än en rynkfri panna. Det används effektivt mot svettningar i armhålor och handflator, liksom mot spänningshuvudvärk. Själv prövade jag botox på andra ställen på kroppen än i ansiktet. Men efter min tredje injektion blev det kvar botox i sprutan och efter att ha sett hur flera andra unga storbloggare tagit emot erbjudanden om botoxbehandlingar för ansiktet så ville jag också testa. Skönhetsläkaren behandlade min panna och tinning medan hennes assistent sprang runt och fotade bloggbilder. Fantastiskt nog var det en behaglig känsla, som dessutom minskade den spänningshuvudvärk som gymnasiestudierna gett mig.

I dag har effekten av ansiktsbehandlingen försvunnit och jag har inga planer på att fortsätta i ansiktet. Däremot har jag svårt att tänka mig att sluta behandla svettningarna.

Jag påbörjade behandlingen enbart för provokation och det otroliga erbjudandet. Det höjde läsarsiffrorna vilket gav mig högre månadsintäkter – något som jag garanterat tror är skälet till att så många andra som driver stora bloggar, både tjejer och killar, börjar med skönhetsingrepp. Nackdelen är att det påverkar våra läsare och därmed samhället, men vi är för stolta för att erkänna att vi lever i småbubblor där allt inte går till som vi säger att det gör.

Frågan man ställer sig då är ju om det är sjukt eller om det lönar sig.

Mitt svar blir både ja och nej. Många unga lever på uppmärksamhet och om de kan få ett kändisskap ihop med höga löner och svindyra behandlingar, till exempel silikonbröst och läppförstoringar, som de nästan slipper betala för så är det få som tackar nej.

De blir nöjda och likaså klinikerna som ökar sin försäljning och omsätter mer pengar. Mindre bra är ju att det inte längre finns någon gräns för hur långt man går för pengar, och att bloggare påverkar sina läsare mer än de tror. Samhällets skönhetsideal formas av marknadsföring och hetsen efter högre omsättning.