Unga är för lata för att plocka bär

Sverige har ett stort problem. Och det är på väg att förvärras snabbare än någon valspurtande politiker någonsin kan ana.

Det handlar förstås om jobben.

Och om ungdomars ovilja att börja längst ner på stegen.

Dagens ungdomar är helt enkelt förbannat lata och bortskämda. Den första frågan du får av en ung som söker ett jobb är: Hur hög är lönen?

Och det är vi själva, med god hjälp av facket, som skapat krisen.

För så fort någon föreslår att några av de hundratusentals ungdomar som går arbetslösa ska få en chans att komma in i arbetslivet, fast med lärlingslön eller liknande, så sätter facket stopp.

Det ska vara avtalsenliga löner och följden blir att ungdomarna hellre går arbetslösa. Och lågavlönade jobb som städare, bärplockare eller på hamburgerrestaurang fnyser ungdomarna bara åt. Vad tror de egentligen?

Att de direkt ska få en direktörslön eller något annat toppavlönat jobb, trots att erfarenheten är noll?

Det är en stor skandal när kineser betalar 30 000 kronor för att åka över hela jorden och plocka blåbär och lingon – enbart för att svenska ungdomar är för lata! Och lika illa är det för jordgubbsodlarna, som inte heller har folk som plockar skörden.

Samtidigt ska mellanhänder tjäna pengar på stackars hitlurade asiater och det är skrämmande om facket har godkänt minimilönerna – bara för att vi inte orkar lösa problemet här hemma. Och kan vi inte lösa problemet här hemma kommer vi snart tvingas skeppa över arbetskraft som gör skitjobben våra ungdomar inte orkar.

Själv startade jag som bärplockare, när jag drygade ut veckopengen med försäljning av blåbär och lingon, och det var ett alldeles utmärkt extraknäck.

En idé på terapi kan också vara att låta arbetslösa ungdomsinterner få komma ut i skogen och plocka bär och samtidigt tjäna lite pengar till sitt senare liv.

Här i Skara finns problemen på McDonald’s. Inga av stadens ungdomar vill stå i oset och vända på hamburgare, för lönen är enligt dem alldeles för låg.

När jag häromveckan åkte in i drive in-kön fick jag vänta i 30 minuter – trots att bara tre bilar stod framför mig. Innehavaren har helt enkelt inte personal. Och på Facebook har en grupp med namnet Bojkotta McDonalds i Skara startats.

Nu har innehavaren anställt unga invandrare – som vill jobba! Och allt flyter helt plötsligt mycket bättre. Men då kommer frågan:

Var är diskrimineringsivrarna nu?

De som direkt går i spinn när vi använder ”pigor” i hemmet, eller annan arbetskraft med utländsk härkomst?

Vi borde helt enkelt skämmas.

Vi och våra ungdomar ser oss som för fina för att jobba på hamburgerrestaurang, som städare, som taxichaufförer eller som redan nämnda bärplockare. Och i stället går 400 000 svenskar arbetslösa – samtidigt som vi har världens mest utbildade taxichaufförer, spårvagnsförare och tunnelbanepersonal. Det är skamligt.

Det här borde förstås vara oerhört intressant inför det stundande valet, i ett land där en av fyra unga saknar jobb. De partier som har en lösning på problemet har också nyckeln till makten i september.