Facket: Bäddat för tågkaos i år

En ny undersökning som Seko har gjort visar att sex av tio svenskar har lågt eller mycket lågt förtroende för tågtrafikens driftsäkerhet.

Det är inte förvånande. Vi minns alla förra vinterns kaos när tågen stod stilla och iskylan från de sönderfrysta växlarna drog in i de överfulla vänthallarna.

Sekos medlemmar som jobbar inom tågtrafiken har länge känt att de inte har fått de förutsättningar som krävs för att kunna göra det jobb de vill göra.

Efter tågkaoset i fjol tillsatte regeringen en utredning om hur järnvägstrafiken ska kunna fungera under svåra vintrar. Regeringens utredare Per Unckel kom med en rad konkreta och nödvändiga förslag om fler snöplogslok, avisningsdepåer, enhetliga beredskapsplaner för järnvägens olika aktörer, bättre information med mera.

Vi har noga analyserat de förslag som Trafikverket och regeringens egen utredare kommit med. Vår slutsats är att det saknas såväl människor som pengar för att minimera riskerna för att förra vinterns stora problem ska upprepas. Trafikverket ligger efter i sin planering, underhållet sackar, det saknas maskiner för snöröjning och spårväxlar har ännu inte fått skydd mot is och snö. Tågtrafiken är ännu bräcklig och skör. Fortfarande är det så att det är vädret som avgör om det blir tågkaos eller inte.

Trafikverket har visserligen fått 400 miljoner kronor för att förbättra beredskapen inför vintern. Men pengarna används så att bara hälften får effekt i år. Ändå säger sig Unckel vara beredd att ta gift på att det inte blir något tågkaos i vinter. Han lever i sanning farligt.

Under en rad år har underhållet av banor, ledningar och signaler eftersatts samtidigt som trafiken ökat. Landets tågresenärer har en klar bild av var problemen ligger. Sex av tio anser att tågförseningarna beror på fel på spår, växlar eller styrsystem. Men de tror samtidigt att anslagen till underhåll av tågspåren är lika stort eller större än förra året.

På den punkten har de tyvärr fel. Regeringen har i själva verket minskat anslagen till underhåll av järnvägarna rejält. Vi är övertygade om att de minskade anslagen skulle väcka folkets vrede om de var kända. I dagarna har regeringen gett Trafikverket tillstånd att ta en halv miljard av nästa års budget till underhållet. Detta är ett trolleritrick som döljer de långsiktiga bantningarna.

Vi vill att de tåg som går genom landet är fyllda av nöjda resenärer som kommer i tid till sina jobb och till släkt och vänner. Godsvagnarna, som blir allt fler, ska vara fyllda av varor på väg till och från fabriker och lager och de som jobbar på tågen och med att hålla räls, ledningar och signaler i skick ska vara stolta för att de kan göra ett bra jobb.

Så ser vår vision ut. Den går att förverkliga om följande genomförs:

 Höj anslagen med en miljard kronor om året för underhåll av järnvägens infrastruktur och fordon, det vill säga lok, vagnar, räls, signaler, ledningar med mera. I dag har regeringen sänkt anslagen till underhåll fyra år framåt.

 Justera banavgifterna så att det inte blir dyrare att frakta gods på järnväg än på landsväg. De kommande åren har avgifterna höjts med 35 procent för godstrafiken.

 Anställ fler människor att sköta tåg och underhåll. I dag arbetar 1 500 färre med banunderhåll än för tolv år sedan. De som administrerar har däremot blivit fler. Detta har skett samtidigt som tågtrafiken ökat.

 Ge dem som arbetar på tåg, med att bygga och underhålla banor, reparera lok och vagnar trygga villkor och möjlighet att växa i sina jobb. I dag jobbar de under hård press för att de är för få och har otrygga anställningar.

 Låt de företag som sköter tågtrafiken ha ett tydligt samhällsuppdrag. Det är en förutsättning för en tågtrafik i resenärernas, näringslivets och miljöns tjänst. I dag går de olika företagens vinst före samhällsintresset.

 Samordna ansvaret för underhåll och utbyggnad av tågtrafikens infrastruktur, inklusive stationer, under en hatt. I dag sköts detta av flera olika vinstmaximerande företag. Det blir både dyrt och dåligt för alla inblandade.

 Tumma aldrig på säkerheten! I år har fyra järnvägsarbetare fått sätta livet till när de jobbat ute i spåren.

Ovanstående punkter kan inte göra något åt de hårda vintrarna, men om de genomförs utan väntetid kommer problemen att minska och tågen att rulla – och ”hela folkets järnväg” kan även bli ”folkets hela järnväg”.