ÅSIKT

Missgynnar elever från studieovana hem

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I höst börjar de nya antagningsreglerna till högskolan att tillämpas. Systemet är helt klart krångligt och ställer höga krav på dagens ungdomar. Eftersom valen måste göras allt tidigare för att öka chanserna att komma in på högskolan, till och med redan i årskurs fem när man väljer språk, är det sannolikt att barn med engagerade föräldrar gynnas.

Det har blivit mycket uppmärksamhet kring att de som gick ut gymnasiet före 2003 inte får tillgodoräkna sig några meritpoäng och därmed inte kan få mer än 20,0 i betygssnittet. Det är olyckligt att den gruppen drabbas, men som alltid när nya regler införs drabbas vissa grupper hårdare. Samma sak gäller för dem som kompletterar på komvux efter gymnasiet. De prövas i en mindre fördelaktig grupp där det finns färre platser till högskolan. Men man glömmer lätt bort alla de ungdomar som faktiskt satsar hårt i gymnasieskolan och går ut med toppbetyg. De har tidigare fått konkurrera med dem som istället läst på komvux för att höja upp sina betyg. Nu konkurrerar de i stället bara med varandra, i den så kallade ”direktgruppen” som de sannolikt upplever som mer rättvist.

Det viktigaste är att de här reglerna är kända bland landets ungdomar och föräldrar. Högskoleverket har återkommande försökt uppmärksamma de nya reglerna på olika sätt, men vi vet att många fortfarande inte känner till dem. Studie- och yrkesvägledarnas roll och kompetens är därför enormt viktig.

Sverige är dessvärre i strykklass i Norden när det gäller tillgången till studie- och yrkesvägledning. Om man vill läsa på högskolan, kan det få stora konsekvenser om man för sent upptäcker hur reglerna ser ut. Studie- och yrkesvägledarna är en viktig resurs som bör tas till vara av både ungdomarna och deras föräldrar.

Positiva effekter av de nya antagningsreglerna är att man redan nu kan se att fler elever väljer att läsa språk och matematik i gymnasieskolan. Systemet premierar också de ungdomar som satsar i gymnasiet.

Det är bra med ett ökat kunskapsfokus för alla elever i gymnasieskolan. Alla ska ju inte gå vidare till högskolan. Men det är synd att antagningsreglerna har konstruerats så krångligt för dem som vill läsa vidare på ett universitet eller en högskola.

Utan en stark studie- och yrkesvägledning riskerar vi att tappa studiebegåvade elever från studieovana hem.

Anders Flodström

Universitetskansler och chef för Högskoleverket