ÅSIKT

Kräver idrott tre timmar i veckan

Kändiskvinnor i upprop för mer gympa i skolan

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Alltmer betonas hälsa i arbetslivet, motion som friskvård och avdragsgilla gymkort men de sista tjugo åren har skolan gått i motsatt riktning. Man har skurit ned idrottstimmarna från tidigare tre i veckan till på många skolor en gång i veckan och ibland varannan vecka eftersom varannan lektion är teoretisk.

Barn och ungdomar rör sig allt mindre. Det är mycket oroande både ur ett folkhälsoperspektiv och för den enskilde individen. Det är av central betydelse för folkhälsan att det offentliga kraftsamlar för att skapa möjligheter för alla att röra på sig.

Dålig kondition har i många studier en tydligare koppling till sjukdom, främst hjärt- och kärlsjukdomar än övervikt. Konditionen är ett mått på hur väl kroppen fungerar. Den som har en dålig kondition har nästan fördubblad risk att dö i förtid som vuxen.

Forskare vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm har testat konditionen hos 265 16-åringar från hela landet. Ungdomar fick 2007 trampa testcykel medan forskare mätte deras syreupptagningsförmåga. Resultatet jämfördes sedan med en liknande undersökning som gjordes på 16-åringar 1987. 2007 hade ungdomarna i snitt 10 procent sämre kondition än 1987.

För att förstå skillnaden kan man jämföra med ett tolvminuterslopp där två 16-åringar tävlar mot varandra. Den ene har kondition motsvarande 1987 års genomsnitt, den andra motsvarande 2007. Den senare skulle nästan komma ett helt varv efter, eller 400 meter. Det är en stor skillnad i prestationsförmågan. Resultaten är oroande.

Många av 2000-talets barn och ungdomar har obegränsad skärmtid. Man spelar, chattar, tittar på film och umgås framför datorer. En utmaning för oss som är föräldrar idag är att hitta alternativ till ett stillasittande datorliv. Ofta går föräldrar inte längre ut och ropar efter sina barn utan går istället in och ber att de ska gå ut. Många föräldrar står maktlösa eftersom det idag är svårt att få barnen jätteaktiva på fritiden då de spontana utomhusaktiviteterna för många är få.

Ett sätt att stötta föräldrarna i detta att ge barnen ett mer fysiskt aktivt liv skulle vara fler idrottstimmar i skolan som kan skapa naturliga rutiner för alla barn till fysisk aktivitet. Skolresultaten skulle därmed också påverkas i positiv riktning eftersom fysisk aktivitet bevisligen effektiviserar inlärningen. Många barn skulle säkert bli gladare och piggare och färre skulle behöva drabbas av depression och nedstämdhet. Fysisk aktivitet har ju enligt forskning gett goda resultat för behandling av dessa symtom som är så plågsamma och hämmar ett gott liv för så många.

Skolan kan inte lösa alla samhällets problem. Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns uppfostran och hälsa. Men skolan kan bidra. Det kan handla om att alla barn en gång om dagen ska röra på sig eller erbjudas annan fysisk aktivitet.

Nationellt skulle det ha en avgörande om barn och ungdomar i grundskola och gymnasieskola garanteras minst tre lektionstimmar idrottsundervisning varje vecka. Vill vi höja kvaliteten på den svenska skolan bör också idrottens betydelse vägas in. Det är avgörande för både elevens hälsa och resultat. Ett regeringsbeslut på tre timmar idrott i veckan kan inte vänta. Det är bråttom!

Paula Ternström

kulturentreprenör, 2.6 miljonerklubben

Åsa Wihlbeck

läkare, 2.6 miljonerklubben

Christin Mellner

fil dr i psykologi, 2.6 miljonerklubben

Lill Lindfors

artist, 1.6 miljonerklubben

Ingemo Bonnier

redaktör, 1.6 miljonerklubben

Mi Ridell

artist, 2.6 miljonerklubben

Lina Sandels-Sjöström

2.6 miljonerklubben

Monica Ahlberg

2.6 miljonerklubben

Blossom Tainton-Lindquist

hälsopedagog, 2.6 miljonerklubben

Alexandra Charles

ordförande 1.6 miljonerklubben