ÅSIKT

Slopa hemläxorna för en rättvis skola

Rossana Dinamarca (V): Mattebetyget ska inte bero på om pappa är ingenjör

SKILLNADERNA VÄXER Föräldrarnas utbildning och inkomst har stor betydelse för hur barnet presterar i skolan. Och allt mindre görs för att jämna ut skillnaderna.
Foto: Foto: COLOURBOX
SKILLNADERNA VÄXER Föräldrarnas utbildning och inkomst har stor betydelse för hur barnet presterar i skolan. Och allt mindre görs för att jämna ut skillnaderna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Min mamma gick grundskola i Chile och började i unga år jobba på en nylonstrumpefabrik. Som 20-åring flydde hon till Sverige med mig på armen. I Sverige började hon jobba på Saab i Trollhättan. Det var sällan jag kunde få hjälp med mina läxor hemma. Inte för att mina föräldrar inte ville, utan för att de själva var mitt uppe i att lära sig om Sveriges historia och statsskick och det enda språk de kunde riktigt bra var spanska. Att hjälpa till med plus och minus gick väl okej, men logaritmer hade de aldrig hört talas om.

Jag klarade mig hyfsat genom skolan ändå. Så småningom var jag den första i familjen att börja på universitet. Min lillasyster var den första att skaffa sig en universitetsexamen. Allt detta tack vare en skola som på den tiden fortfarande tog som sitt uppdrag att ge alla elever samma chanser, oavsett bakgrund. Så är det tyvärr inte längre.

Enligt skollagen har skolan ett ”kompensatoriskt uppdrag”. Det betyder att skolan ska kompensera elever som kommer från familjer utan studievana med extra stöd och hjälp. För att alla ska ha samma chanser. Men skolans kompensatoriska uppdrag är snart ett minne blott.

I dag ser vi hur allt mer ansvar läggs på föräldrarna. Föräldrar med mycket olika bakgrund och olika förutsättningar att kunna hjälpa sina barn. Samhället har gett upp tanken om att jämlikhet startar i skolan. Skolan i dag är en racerbana där det gäller att hamna i rätt fil redan från start, annars blir du omkörd i första kurvan. I värsta fall hamnar du i diket. Du måste gå i rätt skola, ha rätt lärare och rätt kompisar. Men framförallt måste du ha rätt föräldrar.

Det här är bakgrunden till varför vi i Vänsterpartiet vill ha en läxfri skola. Hemläxor delar upp elever i två tydliga grupper: de som kan få mycket hjälp hemifrån och de som inte kan få det. Vi vill att läxläsning i stället ska ske på skoltid och med lärarhjälp. Det ska inte vara så att ditt mattebetyg beror på om din pappa är ingenjör eller inte.

Ojämlikheten i skolan har numera inte bara sin grund i pappas bokhylla utan även i pappas plånbok. Det blir allt vanligare att familjer köper läxhjälp med hjälp av rutavdrag. Något som får mig att känna både irritation och sorg. Irritation för att det är mina skattepengar som löser rika människors livspussel. Sorg för att det vi nu ser hända är den sista sucken för den svenska skolans jämlikhetstanke.

De senaste 20 åren har det mesta vad gäller jämlikheten i skolan gått åt fel håll. Medelklassens barn har isolerat sig i privata skolor medan elever från arbetarhem går kvar i de allt fattigare kommunala skolorna. Antalet lärare per elev har kraftigt minskat de senaste 20 åren och elever från studieovana hem får därmed allt mindre chanser att hävda sig.

Elever med studiesvårigheter får allt mindre hjälp i takt med att specialpedagoger och kuratorer blir allt mer sällsynt. Kort sagt: svensk skola ger inte alla samma chanser längre.

Läxfri skola skulle självklart inte lösa dessa grundläggande problem för den svenska skolan, men det skulle lindra de värsta effekterna. Skolan har ett ansvar att lära eleverna Nissan, Ätran, Viskan och Lagan. Men skolan har ett minst lika viktigt ansvar att se till att alla elever får samma chanser, oavsett bakgrund. Det gör inte skolan i dag.

Att ersätta hemläxan med lärarledd läxläsning i skolan är därför en viktig jämlikhetsreform.

FAKTA

DEBATTÖREN Rossana Dinamarca, 37, Trollhättan. Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

DEBATTEN Klarar du att hjälpa ditt barn med matteläxan? När allt mer ansvar läggs på föräldrarna urholkas jämlikheten, menar debattören, som i stället vill ha lärarledd läxläsning på skoltid.

Rossana Dinamarca