ÅSIKT

Svenska elever får för lite undervisningstid

Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer: Få lärarledda undervisningstimmar leder till att elever inte når kunskapsmålen

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Eleverna i den svenska skolan får för lite undervisningstid med sin lärare. Många elever når inte kunskapsmålen för att tiden helt enkelt inte räcker till.

Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för en likvärdig skola. Vi ställer oss positiva till att kraven på likvärdighet höjs i den nya gymnasiereformen, bland annat genom förändringar i ämnesplanerna där ett centralt innehåll för varje kurs anges.

Likvärdighet i skolan innebär till exempel att alla elever ska få en likvärdig undervisning och möjlighet att nå kursmålen. För att det ska vara möjligt måste det finnas en koppling mellan kursinnehåll och tilldelad undervisningstid. Då ingen formell koppling av detta slag längre finns i gymnasieskolan är det viktigt veta hur mycket undervisningstid olika skolor lägger ut på olika kurser. Därför har vi låtit undersöka hur elever och lärare ser på undervisningen i två ämnen i skolan: samhällskunskap och historia.

Det visar sig att spridningen i undervisningstid är mycket stor. De elever som har fått minst undervisningstid i till exempel samhällskunskap 1a1 (den samhällskunskap som är obligatorisk på alla yrkesprogram) har fått 22 procent mindre undervisningstid än de som fått mest. Detta samtidigt som nästan tre av fyra lärare anser att eleverna får för lite undervisningstid i förhållande till målen.

Sett från elevernas perspektiv säger nästan hälften av de elever som läser på yrkesförberedande program att de tror att de skulle ha förbättrat sina kunskapsresultat ytterligare om de fått mer lärarledd undervisning, på bekostnad av andra undervisningsmetoder.

Den stora spridningen i undervisningstid i samtliga kurser är ett likvärdighetsproblem och det är inte acceptabelt. Lärarledd undervisning är den faktor som har störst betydelse för elevernas kunskaper. Att vissa elever ur det perspektivet redan i rektors planering av kursen förfördelas är en stor orättvisa.

Detta visar på att avskaffandet av kopplingen mellan gymnasiepoäng och undervisningstid var olycklig. Skillnaderna mellan olika skolor visar att det åter finns ett behov av att knyta ett gymnasiepoäng till en undervisningstimme, i syfte att alla elever ska få samma möjligheter att utvecklas mot skolans mål.

Det är även viktigt att eleverna i större utsträckning får möjlighet att påverka upplägget får undervisningen. Varje klass och varje elev är unik, därför är det inte möjligt att tro att samma undervisningsupplägg passar varje klass och varje elev.

I en skola där alla ska ha lika möjligheter att nå målen och tillgodogöra sig undervisningen måste den ske på ett sett som passar den enskilda eleven. Det innebär även att om elever av någon anledning skulle behöva mer tid för att nå målen i en kurs måste mer tid erbjudas.

Vi kräver att skol- och utbildningsminister Jan Björklund ser till att:

Tydliga garantier om undervisningstimmar införs. Elever måste garanteras att kurserna på gymnasiet motsvaras av lika många timmars undervisning. Exempelvis ska 50 poäng vara 50 timmars undervisning.

Staten satsar mer resurser för detta eftersom skolor väljer att lägga ut så lite undervisningstimmar. Det gäller såväl i samhällskunskap och historia som i matematikämnet.

Stadievisa timplaner för grundskolan införs. Och vi kräver det för alla ämnen.

Riksdag, regering, elever och lärare är överens om att skolan ska vara likvärdig och att alla ska ha möjlighet att nå målen. Nu när lärare och elever pekar på problemen med likvärdigheten krävs konkreta lösningar för att den svenska skolan ska bli världens bästa.

Metta Fjelkner

Samir El-Sabini

FAKTA

DEBATTÖRERNA: Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

Samir El-Sabini, ordförande Sveriges Elevkårer