ÅSIKT

Vi håller på att få en digital underklass

Debattören: De barn som inte har råd med dator riskerar att halka efter

Det är stor skillnad mellan olika skolor när det kommer till antal datorer, menar debattören.
Det är stor skillnad mellan olika skolor när det kommer till antal datorer, menar debattören.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Vi håller på att få en ny teknisk underklass.

Vissa barn har ett dussin datorer i skolan och IT-vurmande lärare. Samtidigt saknar andra tillgång till datorer såväl i skolan som hemma.

Problemet blev tydligt när jag i förra veckan höll i en skriv-workshop för en tjejgrupp i en stockholmsförort. Planen var att vi skulle försöka skriva en insändare ihop. En tjej tog upp att alla elever på skolan borde få en egen dator. En annan tjej fnyste. ”De har knappt råd med nya pennor, hur ska vi få datorer?”. Samtliga bekräftade att skolorna i området har för få datorer, som dessutom inte fungerar särskilt bra.

Det pratas om internetberoendet som breder ut sig över Sverige och om människor som är uppkopplade dygnet runt. Men alla har inte drabbats av den digitala besattheten - eftersom dator för dem är en ouppnåelig lyx.

Pisa-rapporten från 2009 visade att de elever som inte har dator hemma presterar sämre på det digitala lästestet än de som har minst en dator i hushållet. I senaste Pisa från 2013 bryter Sverige mot den internationella trenden, och får försämrade resultat på de digitala läsproven.

Ännu viktigare är att den svenska skolan är bland de mest ojämlika länderna i Europa när det handlar om tillgång till datorer. I vissa grundskolor delar över 11 elever på en dator. I andra har varje elev en egen dator.

Datorer ingår heller inte i de flesta kommuners socialbidragsnorm. Vad händer med de som halkar efter?

Flera aktuella rättsfall har tagit upp problemet. När en kvinna i Varberg ansökte om ekonomiskt bistånd för att köpa en dator av socialnämnden fick hon avslag. Datorn ansågs inte ingå i en skälig levnadsnivå. Hon överklagade till kammarrätten, som slog fast att det inte finns skäl att neka bistånd till en dator, om den kostar lika mycket eller mindre än en TV. Kan man få hjälp med en TV borde man få hjälp med en dator.

Senast häromåret diskuterade Riksdagen ett flertal motioner, bland annat av Sara Karlsson (S), om dator och bredbandstillgång skulle ingå i riksnormen för socialbidrag. Förslaget fick avslag.

Pisa visar också att det inte finns ett enkelt samband mellan hur mycket tid barn tillbringar med datorer och hur bra resultat de får på digitala lästest. Det handlar alltså inte bara om att sitta hemma och spela Minecraft på sportlovet. Barnen behöver också verktyg för att kunna behärska tekniken på en nivå som de kan ha nytta av senare, i exempelvis arbetslivet. Att ge barnen verktygen är upp till varje rektor och lärare.

Det finns en klyfta mellan den faktiska IT-kompetensen på skolorna, och skolans krav på likvärdighet i utbildningen. Det menar Ulli Samuelsson, forskare i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, som nyligen släppt en avhandling om den digitala ojämlikheten i skolan. Hon konstaterar att mycket hänger på hur viktigt personalen på skolan tycker att det är med datorer och IT-integrering av utbildningen.

Jag frågar runt bland tjejerna i gruppen. Hur många har ingen dator hemma? Flera räcker trevande upp handen. Hur gör man då om man inte har en dator, när många skoluppgifter ska lämnas in skriftligt? Tjejerna verkar överens om lösningen: Man skriver på mobilen.

Är det meningen att skolan ska förlita sig på att varje elev köper en egen dyr smartphone för att de ska kunna genomföra skolarbetet?

I ett samhälle där bostadsområden och skolval redan skapat en enorm segregation behöver vi inte ytterligare segregation.

En teknisk underklass gynnar ingen, särskilt inte redan utsatta grupper.

Ida Therén

FAKTA

DEBATTÖREN:

Ida Therén, frilansjournalist

DEBATTEN:

Det har pratats och diskuterats mycket om internetberoende den senaste tiden. Dagens debattör pekar på att det samtidigt finns många barn som inte alls har tillgång till datorer eller smartphones.

Skillnaden mellan olika skolor är stor när det kommer till hur bra datorer som finns.

Det här måste uppmärksammas av lärare. Annars kan den digitala ojämlikheten leda till att de resurssvagare eleverna halkar efter.