ÅSIKT

Ingen ska få leka affär med den svenska skolan

Rossana Dinamarca (V): En röst på oss är en röst mot vinstintresset

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Rossana Dinamarca
Rossana Dinamarca

Den nya Pisa-undersökningen om elevernas problemlösande förmåga kommer som ytterligare ett bakslag för svensk skola, men också för regeringen. Det går inte längre att skylla ifrån sig på ”flumskolan” och tidigare sosseregeringar. Den moderatledda regeringen har inte lyckats vända trenden, tvärtom har problemen förvärrats och fördjupats.

Den senaste tiden har vi sett ett ihärdigt duggande av förslag över den svenska skolan. Förbjuda dataspelande, betyg tidigare, katederundervisning. Många av förslagen kommer från moderat håll och de har en sak gemensam: de har ingen systemförändrande kraft att få den svenska skolan att vända den negativa trenden. De biter inte på den passiviserande marknad som lagt sig som en blöt filt över skolan och vars intresse är att maximera egen vinst hellre än elevernas kunskap. Och som därför sorterar elever i ”billiga”, de som kan få hjälp hemifrån, och ”dyra”, de som inte kan det.

För att rädda den svenska skolan, för att alla barn ska ha rätt till en bra skola, måste vi slänga ut marknadskrafterna.  

Vad har hänt med den svenska skolan? Hur uppstod raset som visar sig i Pisa? Fram till slutet av 1990-talet var vår skola respekterad världen över just för att elever från olika håll gick i samma skola, och för att det fanns starka kopplingar mellan de breda, goda skolresultaten och det utvecklade samhället runtomkring, med bra barnomsorg och äldrevård, fungerande arbetsmarknad och ett dynamiskt näringsliv.

Nu sitter vi med en pedagogisk baksmälla. I botten av Pisa. Den demokratiska likvärdiga skola som vi hade finns inte längre. På bara 15 år har skillnaderna mellan elever och mellan skolor ökat kopiöst. Det som är eftersträvansvärt är numera inte heller likvärdighet, utan enbart konkurrens. Armbågarna ska fram från förskola till högskola. Samarbete och gemenskap anses mest vara något som hör forntiden till, som griffeltavlor och fluorsköljning. 

I dag är visserligen den politiska enigheten bakom de vinstdrivande friskolorna något skakad, men inget parti utom Vänsterpartiet står fast vid att vinstdriften måste bort ur skolorna. Så sent som i somras ingick Alliansens partier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet friskoleöverenskommelsen, där vi ensamma reserverade oss mot de uddlösa försöken att ringa in riskkapitalbolagen.

Borgarnas position är ju knappast någon överraskning. Miljöpartiet har försökt överge sig naiva syn på friskolornas vinstintresse, utan att lyckas komma ut med något skarpt förslag, och inom S, där det finns starka vinstkritiker, har det länge talats om striktare regler för de bolag som felar, men det mesta som sägs om vinsterna blir enbart taktiska reträtter utan någon särskilt övertygande trovärdighet.

Finns det då inget att sätta emot denna katastrofala förvandling av skolor till varumärken och förminskningen av elever till kunder? Jo, genom att att sätta stopp för privata aktörer att leka affär med den svenska skolan. Det är enbart Vänsterpartiet som bär det i vår politik, vi är de enda som kan garantera att en röst på oss är en röst för att få bort vinstintresset från skolan och välfärden.

Det ska inte läggas på enskilda elever och föräldrar att välja ”rätt” skola. Ingen ska tvingas gå i en skitskola. Alla skolor ska vara bra, alla elever ska ha rätt till bra utbildning. Vänsterpartiets skolpolitik är systemförändrande, och gör i grunden upp med marknadskrafternas övertagande av skola och utbildning.    

Det är dags att ta skolan tillbaka från marknaden. Skolan tillhör oss alla, elever, föräldrar, lärare.

Rossana Dinamarca

Skolpolitisk talesperson (V)

FAKTA

DEBATT!

Ikväll klockan 19 i Partiprogrammet kan du se Rossana Dinamarca (V) debattera skolan mot Tomas Tobé (M).