ÅSIKT

Regeringen har givit upp om jämlik skola

Socialdemokraterna: Minskade klyftor centralt för att få skolan på rätt köl

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Fredrik Reinfeldt (M) frågades i helgen ut i Ekots lördagsintervju. Han framhöll där att den växande skolsegregationen där resultatskillnaderna ökat kraftigt mellan olika skolor inte är ett problem. Inget kunde vara mer fel.

Statsministern har av ideologiska skäl valt att prioritera ner avgörande investeringar i skolan till förmån för omfattande skattesänkningar och har varit helt tondöv inför det växande missnöjet med vinstjakten i skolan – helt enkelt för att M betraktar skolan som vilken marknad som helst. Hittills har regeringens linje varit att skylla alla problem i skolan på tidigare regeringar, vilket varken väcker respekt eller signalerar ansvar.

Att han nu dessutom talar på tvärs mot den samlade skolforskningen är djupt oroande. En regering som inte lyssnar på forskningen när resultaten är obekväma klarar aldrig att vända den negativa trenden i den svenska skolan.

Såväl OECD, som anordnar Pisa-undersökningen, som Skolverket visar att skillnaderna mellan skolor ökar kraftigt i Sverige. OECD visar också att det är tydligt att de skolsystem som presterar högst resultat också är de som är mest jämlika – där barn oavsett sina föräldrars utbildningsnivå klarar sig bra i skolan.

Regeringen har uppenbarligen slut på idéer och Reinfeldt visar genom uttalandena i Ekots lördagsintervju att regeringens skolpolitik saknar bas forskningen.

I Socialdemokraternas strategi för att få skolan på rätt köl i igen är det centralt att minska klyftorna i skolan. Lägg till detta mindre klasser de första åren i skolan, tidiga insatser genom fler speciallärare och specialpedagoger, att stärka läraryrket och stoppa vinstjakten i skolan.

Vi ser fyra huvudåtgärder som måste komma till för att skapa en jämlik skola.

1. Resurser efter behov – från kommun och stat

Vi har år efter år drivit på för att skollagen ska skrivas om så att kommuner får i uppgift att fördela resurser till skolan efter elevernas behov. Men även staten behöver ta ett större ansvar. Vi har därför föreslagit särskilda resurser till utvecklingsprogram för de skolor som har tuffast förutsättningar. Samtidigt ska läxrut avskaffas och dessa resurser ska i stället investeras i skolan.

2. De skickligaste lärarna till skolor med tuffast förutsättningar

Skolorna med de tuffaste förutsättningarna behöver möjlighet att attrahera de skickligaste lärarna till skolan genom högre lön. Vi har därför föreslagit en särskild satsning om 50 miljoner kronor – det skulle exempelvis räcka till 5 000 kronor mer i månadslön för cirka 600 lärare till dessa skolor runt om i hela landet.

3. Ett skolsystem med minskade klyftor

Såväl kommunala som fristående skolor ska få i uppdrag att bidra till minskade klyftor i skolan. Nya fristående skolor som vid ansökan om att få starta väntas bidra till en ökad skolsegregation ska inte ges tillstånd. Elever och föräldrar ska också fortsättningsvis kunna välja skola, men riskkapitalbolag ska inte längre fritt kunna etablera fristående skolor.

4. Stoppa vinstjakten i skolan

Ingen bolagsägd skola ska kunna göra vinst på att skära ned på antalet lärare eller andra viktiga delar i verksamheten. Lärartäthet och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras.

Det är bra att den moderatledda regeringen börjat skrotat sin egen skolpolitik då den visat sig inte fungera och att de i stället börjat kopierat vissa av våra skolförslag. Men ska skolan komma på rätt köl så måste klyftorna i skolan minska. Det kräver politiker som har insikt om hur ökande klyftor leder till såväl lägre skolresultat och mer ojämlika livschanser för våra barn.

Stefan Löfven

Ibrahim Baylan

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Stefan Löfven, 56, Stockholm. Partiledare (S).

Ibrahim Baylan, 42, Huddinge. Utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (S).

DEBATTEN

Är ojämlikheten mellan olika skolor viktig när det gäller att vända utvecklingen i den svenska skolan? Nej, svarade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i Ekots lördagsintervju den 12/4. Skillnaderna mellan elever på samma skolor spelar större roll, menade han. Socialdemokraterna anser däremot att ojämlikheten skolor emellan är avgörande.