Aftonbladet
Dagens namn: Rakel, Lea
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Kontakta debattredaktionen
debatt@aftonbladet.se
Kristofer Forssblad Olsson, tf. debattredaktör
Petter Ovander, tf. bitr. debattredaktör
Startsidan / Debatt / Debattämnen / Skola

Elever som inte mår bra kan inte prestera

Bris: Rusta upp elevhälsan och ge individuellt anpassat stöd

Under valspurtens partiledardebatter har man fortsatt att dänga Pisa-rapporten i huvudet på varandra. Siffrorna har använts för att fokusera debatten på en sak: prestation. Detta enögda fokus på siffror och mätbar kunskap må leverera rubriker, men visar också att svensk skoldebatt lider akut brist på barnperspektiv.

En ofta bortglömd del av Pisa-rapporten visar på något som vi tycker att politiker oftare bör ta fasta på: att en allt större andel svenska grundskoleelever upplever att skolan inte är till för dem.

 

Vi skulle vilja berätta om en 13-åring, vi kan kalla honom Filip, som många gånger har hört av sig till Bris. Filip har det jobbigt och är ofta ensam hemma eftersom hans föräldrar jobbar mycket. I skolan trivs han inte. Han berättar att han blir orättvist behandlad och att det inte finns någon som lyssnar på honom. Filip går till skolan men inte på alla lektioner. Han hamnar ofta i bråk med andra elever och har testat olika former av droger för att slippa tänka på allt jobbigt.

Bris vill se ett fördjupat resonemang om kopplingen mellan Filip och andra elevers mående och förmåga att ta in kunskap. De allra flesta barn vill lyckas och prestera väl i skolan, men för att de ska kunna göra det så behöver de trivas i skolan och ha god psykisk hälsa.

 

Vi på Bris tar i genomsnitt emot 70 samtal via telefon, chatt och mejl varje dag. Det vanligaste samtalsämnet är psykisk ohälsa och ofta handlar samtalen om just skolan. Vi vet att det finns fantastiska vuxna i skolmiljön. Ändå svarade nästan hälften nej när Bris i en enkät frågade barn som besökte vår stödsajt om de upplever att de har en vuxen att prata med i skolan. En tjej uttryckte det så här: ”Vi har en kurator som är i skolan en gång i veckan och som bara nickar till allt man säger och svarar stressat 'men kan du inte ta det här med dina föräldrar'.”

 

Bris driver följande krav:

Rusta upp elevhälsan. Majoriteten av svenska skolkuratorer tvingas prioritera bort det förebyggande arbetet för att hantera akuta situationer. De som får betala priset för detta är de elever som likt Filip skulle behöva en vuxen att prata med, men som inte självmant knackar på kuratorns dörr, utan som behöver bli uppsökta.

Bris enkät visar också att många barn vill prata med sina lärare, men att lärarna inte finns tillgängliga. Alla vuxna som arbetar på en skola behöver därför ges tid och verktyg för att kunna arbeta upp goda relationer till eleverna. De behöver också ett starkt elevhälsoteam i ryggen som kan backa upp och handleda vid behov.

Alla barn har samma rätt till utbildning. Men barn lär sig i olika takt och på olika sätt och behöver olika typer av stöd för att kunna tillgodogöra sig kunskap. På många håll har det dragits ner på anslagen till särskilt stöd, vilket naturligtvis bidrar till att elever som halkar efter får svårare att känna att skolan är till för dem.

 

Av de drygt 100 000 barn som börjar grundskolan i Sverige under ett år, kommer över 13 000 att hamna utanför samhället senare i livet, enligt beräkningar från Skandias stiftelse Idéer för livet.

En bra utbildning och goda skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barn i utsatthet. Men vi vet att det är svårt att fokusera på läxor och skolarbete när ens värld är i gungning. Ge elevhälsan tillräckliga resurser och ge varje barn individuellt anpassat stöd i skolan. Så undviker vi att cementera utanförskap redan i lågstadiet.

 

Kattis Ahlström

Senaste nytt

Läsarkommentarer

Läsarnas egna artikelkommentarer. Regler du måste följa
SENASTE NYTT

Debatt

Visa fler
Om Aftonbladet