ÅSIKT

Tidiga betyg i skolan är bara symbolpolitik

Ung vänster: Det som behövs på riktigt är mer resurser

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I dag presenterar Vetenskapsrådet en ny rapport om betyg i skolan. Vetenskapsrådet drar slutsatsen att betyg inte är viktigt för elevers lärande. För de elever som har det svårt i skolan är betygens påverkan till och med negativ. Det rakt motsatta mot vad som brukar hävdas i den politiska debatten.

Under lång tid har skolpolitiken handlat mycket om symboler. I praktiken har det varit viktigare att låta som om man ställer höga krav, än att eleverna faktiskt ska lära sig mer. Effekten har blivit sjunkande skolresultat och minskad likvärdighet.

De borgerliga partierna har tidigare meddelat att de kommer att driva igenom en sänkning av betygsåldern till årskurs fyra. Detta trots att den senaste sänkningen inte ens har utvärderats. Kritiken från remissinstanserna har varit stor. Av 44 remissvar säger 34 nej till förslaget, bland dem finns Skolverket, Skolinspektionen, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra, har besvarat kritiken genom att hänvisa till en egen ”expert”, den nuvarande partisekreteraren och tidigare skolpolitiska talespersonen Tomas Tobé. Det är ärligt talat häpnadsväckande oseriöst.

Det är varken de borgerligas tidigare betyg eller utbildningsministerns glättiga videohälsningar till landets lärare som kommer att rädda den svenska skolan. Istället för fortsatt symbolpolitik krävs det nu politisk handlingskraft.

I dag går allt för mycket av lärarnas tid åt till administration, och med tidigare betyg ökar den administrativa bördan ytterligare. Enligt Lärarförbundet upplever nästan 90 procent av lärarna att man inte hinner planera och efterarbeta de egna lektionerna. Ännu fler menar att kvaliteten på den egna undervisningen skulle förbättras om man hade mer tid.

Det är bra att regeringen gör en översyn för att minska lärarnas administrativa arbete. Om varje elev ska få den hjälp och det stöd man behöver i klassrummet, går det inte att blunda för resursfrågan. Skolan behöver ökade resurser, så att lärarna kan bli fler och klasserna kan bli mindre.

I början av 1990-talet genomfördes tre stora reformer av skolan: kommunaliseringen, friskolereformen och det fria skolvalet. Dessa har gått ut över likvärdigheten och i dag behövs ett jämlikhetslyft i svensk skola. Ung Vänster vill ha ett statligt huvudmannaskap för skolan och vi vill att det fria skolvalet ersätts av en närhetsprincip. Marknadskrafterna ska bort från utbildningssystemet och privata företags vinstjakt ska inte fortsätta överordnas elevers rätt till kunskap. Bara så kan vi få en skola som motverkar orättvisor och ojämlikhet.

För att vända utvecklingen i den svenska skolan krävs det ett paradigmskifte i skolpolitiken. Vi måste bort från symbolpolitik och hårdare krav-retorik och istället attackera grundorsakerna till problemen. Det som behövs är inte tidigare betyg, utan mer resurser och ökad jämlikhet.

Stefan Lindborg,

förbundsordförande Ung Vänster