ÅSIKT

Stödet för friskolor fortsätter att växa

Debattörerna: Även S- och MP-väljarna vill behålla valfriheten i skolan

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Om någon månad springer tiotusentals ungdomar ut i sommarvärmen i väntan på höstens gymnasiestart. Alla olika, men alla lika i att de ser rätten att få välja sin egen skola som en självklarhet. Många av dem kommer att börja hösten på en fristående skola.

Att vara lärare, rektor eller driva en skola är något av det finaste förtroende man kan få. Att få vägleda unga och förmedla kunskap som lägger grunden för människors liv är ett ansvarsfullt uppdrag. Därför är det så viktigt att alla som driver skolor, oavsett i vilken form, har samma krav och förväntningar på sig att leverera en bra skolgång. Uppföljning och tillsyn ska vara skarp.

I Sverige har 310 000 elever och 55 000 anställda gjort friskolevalet. För att sätta denna abstrakta siffra i perspektiv är det fler än vad som jobbar på Volvo, Ericsson och Scania i Sverige. Det är också ungefär tre gånger så många som Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har partimedlemmar.

Men rätten att välja är inte längre självklar. Den så kallade Reepaluutredningen, ledd av Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu, förbereder nu verktygen för att montera ned valfriheten, på uppdrag av den svagaste minoritetsregeringen som har existerat i modern tid.

Regeringen ser uppenbarligen friskolor som går med vinst som ett hot, trots att elever, föräldrar och lärare helt frivilligt har valt att arbeta, gå eller sätta sina barn i dessa skolor. Det verkliga problemet är friskolor som går med förlust – det är de som får lägga ned.

Vi kan i dag presentera en helt ny Demoskop-undersökning, som Friskolornas Riksförbund låtit göra, som visar att regeringens valfrihetsfientliga inställning inte delas av svenska folket.

Trots den mycket omfattande debatten om friskolor så ökar andelen som anser att det behövs privata skolaktörer för att uppnå valfrihet år för år. Sedan 2012 från 55 procent till 69 procent 2015. Samtidigt ökar stödet för att driva fristående skolor och förskolor. I dag säger 63 procent av svenska folket nej till ett förbud mot att driva fristående grundskola i sin kommun och hela sju av tio är emot ett förbud mot att driva fristående gymnasium och fristående förskolor i hemkommunen.

Verkligheten är att inte ens regeringens egna sympatisörer håller med om att det är bra att begränsa valfriheten i skolan. Miljöpartiet har tidigare haft en historia av att stå upp för valfriheten särskilt inom skolan. Det syns också på deras sympatisörer och deras missnöje med partiets nya linje. Bland MP-sympatisörerna anser hela 61 procent att privata aktörer är viktiga för valfriheten, och bara 6 procent anser att de inte alls är viktiga.

Även bland socialdemokratiska sympatisörer är fler positiva till privata aktörer än vad det finns de som är negativa, 47 procent mot 39 procent. Det är endast hos Vänsterpartiets sympatisörer som det går att urskilja ett tydligt motstånd mot privata aktörer inom skolans område.

I grund och botten är regeringens önskan att begränsa och förhindra skolföretag från att driva sin verksamhet ett ideologiskt problem. Agerandet går dessutom rakt emot deras egna sympatisörers uppfattning. Det är dags för regeringen att lyssna på såväl elever, föräldrar och anställda inom friskolorna som sina egna sympatisörer och tänka om kring framtiden för den svenska skolan.

Annie Lööf

Mikaela Valtersson

FAKTA

DEBATTÖRERNA

Annie Lööf, partiledare Centerpartiet.

Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas Riksförbund.

DEBATTEN

Frågan om vinster i välfärden ligger just nu i en utredning som leds av Ilmar Repaluu. I uppdraget ingår även skolorna. Dagens debattörer varnar för att utredningen kan begränsa möjligheten att välja skola – en möjlighet som en allt större andel av svenska folket vill ha.