ÅSIKT

Därför blev 00-talet det värsta decenniet

Debattörerna: Så kan vi göra åren som kommer bättre och mer medvetna

Nollnoll-talet handlade om konsumtion, girighet och att sätta individen i centrum i stället för att ta tag i de verkliga problemen och tänka långsiktigt, skriver debattörerna. Foto: EMMA MATTSSON OCH AP
Nollnoll-talet handlade om konsumtion, girighet och att sätta individen i centrum i stället för att ta tag i de verkliga problemen och tänka långsiktigt, skriver debattörerna. Foto: EMMA MATTSSON OCH AP
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Att klimatförhandlingarna i Köpenhamn misslyckas torde inte förvåna någon. De sätter punkt för ett årtionde där alla mest av allt tänkt på sig själva. Där roffandet var varit dygd och girighet en talang.

I antologin Noll Noll – Decenniet som förändrade världen har vi låtit 15 journalister och författare sammanfatta detta på många sätt märkliga och omstörtande decennium vi kallar nollnolltalet. Det har på många sätt varit ett decennium av framsteg, tekniskt och ekonomiskt. De innovationer som it-pionjärer fantiserade om under nittiotalet blev verklighet under nollnolltalet. Bredband, sociala medier, bloggar och möjligheten att vara ständigt uppkopplad. Amatörerna har under nollnolltalet via en rad nya verktyg (Wikipedia, Blogger, Twitter, Facebook) stulit strålkastarljuset från eliten.

De flesta svenskar fick det också bättre under decenniet. Vi konsumerade mer än någonsin förr, den svenska detaljhandeln fördubblade sin försäljning mellan 1995 och 2008. I familjelivet gjorde papporna stora landvinningar, jämställdheten och synen på samkönade äktenskap har också tagit kliv framåt de senaste tio åren.

Ändå kommer framstegen i skymundan för katastroferna. Bakom oss har vi ett av de värsta decennierna, åtminstone i det som i jämförelser måste betecknas som fredstider. Vi har på mindre än tio år genomlevt två ekonomiska kriser (2000 och 2008) där den senaste utmålats som den värsta i modern tid. Den fria marknadsekonomin ifrågasattes på allvar för första gången på decennier.

Det var även under nollnolltalet som vi på allvar tvingades att bli medvetna om hotet mot vår miljö. Att utsläppen av växthusgaser kommer att förändra vårt klimat, med vattenbrist och uppskattningsvis hundratals miljoner klimatflyktingar till följd. Men även hur vår moderna livsstil på andra sätt påfrestat på miljön, från dumpning av giftiga avfall i u-länder till utfiskning. Att vi är ställda inför enorma utmaningar har stått bortom allt tvivel.

Attacken den 11 september 2001 slog västvärldens geografiska trygghet i spillror. Plötsligt kunde en bomb explodera var som helst, på chartersemestern eller på väg till jobbet. Vi lever i dag i en mer paranoid värld, vare sig vi vill det eller inte.

Man kan tycka att dessa katastrofer borde manat till en mer medveten tidsanda. Framför allt eftersom vi har haft oss själva att skylla. Det gäller även för naturkatastrofer såsom orkanen Katrina, vars konsekvenser blev så mycket större på grund av dåliga förberedelser.

Men trots att vi med ny teknik och internet hade större möjlighet än förr att göra oss hörda. Att vi upplevde kriser och katastrofer på global skala, som berörde människor överallt. Det var ett decennium då vi vände oss bort. Det var det navelskådande decenniet. Det ignoranta decenniet. Det giriga decenniet.

Nollnolltalet var decenniet då vi, trots medvetenheten om hur ohållbar den var, ännu inte var beredda att kompromissa med vår konsumtionsinriktade livsstil. I stället för att stanna upp och fundera, roffade vi åt oss vad vi kunde av olja, märkesväskor, viner och platt-tv. Lyxkonsumtion blev under nollnolltalet folklig. Shopping blev hobby, avslappning och tröst för nollnoll-människan. När vi inte kunde undkomma ansvar köpte vi oss fria, med utsläppsrätter och ekovaror. Helt i decenniets anda gjorde vi närproducerad och ekologisk mat till status- och lyxprodukter i stället för självklarheter.

Girigheten fanns i den lokala butiken såväl som i styrelserummen. Under nollnolltalet tycktes var och varannan chef för våra företag, fonder och banker plundra sina egna kassor. Det är inte fel med goda bonussystem, men incitamenten blir verkningslösa om de tas för givna redan från början. Och såväl företag som privatpersoner fortsatte att investera och konsumera utan känsla för bäraktighet. Kring detta upprättades generösa lånesystem som rentav uppmuntrade girighet, system som sedermera underminerade vår ekonomi.

I stället för att ta itu med våra riktiga problem hetsrenoverade vi våra hus, satte på långkoket och satsade på självförverkligande. Självhjälpsgenren slog igenom i nollnolltalets Sverige när individen sattes i centrum och att satsa på sig själv blev viktigaste uppdraget.

I Köpenhamn var det girigheten som satte stopp för ett nytt klimatavtal, framför allt i-ländernas krampaktiga grepp om sin ohållbara livsstil. Vi är ännu inte redo att ge upp något, allra minst till någon annan.

Vi står inför ett nytt decennium och ett nytt vägval. Ska vi fly djupare in i girigheten och skjuta upp baksmällan ännu en dag? Eller ska vi se fram emot ett mer medvetet och allvarlig tiotal? Då vi vaknar upp och lägger den giriga tiden bakom oss.

FAKTA

Anders Rydell och Tobias Nielsén är författare och redaktörer till antologin Noll Noll – Decenniet som förändrade världen (Voltante), som släpps i dagarna. Skribenter är bland andra Annina Rabe, Klas Ekman, Kristin Lundell och Salka Hallström Bornold.

I morgon skriver vi 2010. Men vad är det för decennium vi lämnar bakom oss? Girighetens, menar debattörerna, som också anser att det lagt grunden för att vi ska skapa ett mer medvetet och ansvarstagande 10-tal.

Anders Rydell
Tobias Nielsén