ÅSIKT

Kina måste stoppa tortyren av björnar

Debattörerna: Utrotningshotade djur utnyttjas för att producera galla

Kragbjörnar avlas i fångenskap och tappas på galla genom en kateter.
Foto: ANIMAL ASIA FOUNDATION
Kragbjörnar avlas i fångenskap och tappas på galla genom en kateter.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I Kina råder många urgamla och omoderna traditioner vad gäller djurhållning, som exempelvis minimala burar i djurparker, ovärdig slakt av djur och hållning av pälsdjur som är under all kritik. Något som är särskilt otäckt är behandlingen av kragbjörnar. Kragbjörnar är en utrotningshotad art, men i Kina föds de upp för att användas som gallproducenter.

Sedan 3 000 år har gallan från björnar använts i traditionell kinesisk medicin. Björngalla innehåller ämnet ursodeoxykolsyra, UDCA, som många i Kina tror kan skydda levern, läka feber, förbättra synen och bryta ner gallsten. För att komma åt gallan har man i Kina jagat och dödat björnar, framför allt för att ta tillvara på deras galla, men också för att äta till exempel tassar som anses vara en delikatess.

Sedan 1980-talet har Kina exploaterat björnar i så kallade gallfarmar. För att driva en gallfarm krävs ett tillstånd som delas ut av den kinesiska regeringen. Björnarnas förvaras i farmarna och de töms på galla med hjälp av en kateter som sätts in i gallblåsan. Farmarna har reducerat antalet dödade björnar, men i stället hamnar björnarna i en miljö där utsätts för grymhet och vanvård.

De vanligaste björnarna i dessa farmar är kragbjörnen, men också malajbjörnen är vanlig, trots att båda arterna är listade som utrotningshotade enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter. Den enda lagstiftningen i Kina som berör dessa björnar säger att det sedan 1990 enbart är olagligt att fånga vilda kragbjörnar för deras galla.

Detta har lett till att farmarna har sina egna avelsprogram. Trots dessa avelsprogram har cirka 20 procent av björnarna i gallfarmerna förstörda lemmar, vilket tyder på att en hel del fortfarande fångas i det vilda.

Den stora efterfrågan efter björngalla i Sydostasien har lett till exploateringen av gallfarmar med björnar. Cirka 500 kilo galla används i olika läkemedel varje år, men man uppskattar att det produceras cirka 7 000 kilo galla årligen. Överflödet blir till vardagsvaror som vin och kosmetiska produkter. Detta trots att det sedan 1950-talet går att framställa gallans ursodeoxykolsyra syntetiskt. Det finns också över 50 sorters olika örter som ger samma effekt som björngalla. Dessa alternativ är både billiga och effektiva. Utvinna galla från levande björnar är alltså inte nödvändigt.

För att underlätta tömningen av galla så hålls björnarna i trånga burar. Dessa burar är inte mycket större än björnarna, vilket hindrar dem att ställa sig upp, och i vissa fall kan de inte röra sig alls. Att leva i denna miljö år ut och år in leder till att djuren ständigt upplever sin miljö som stressig och eftersom de hela tiden ligger stilla så förtvinar musklerna. Det har observerats av internationella djurskyddsorganisationer att björnarna upprepade gånger slår sina huvuden mot gallret och tuggar på sina tassar. Dessa upprepade beteenden kallas stereotypier och är ett klart tecken på att björnarna känner sig stressade och mår dåligt av den miljö de befinner sig i. Många björnar i farmarna tappar också pälsen, är undernärda, får en hämmad tillväxt samt har en reducerad muskelmassa. En del björnar får även tänder och klor utslagna eller utdragna för att de inte ska kunna attacker skötarna. Om björnarna slutar producera galla kan de avlivas och deras tassar säljs då som en delikatessvara.

Trots att organisationer runt om i världen uppmärksammat dessa farmar så fortsätter produktionen. Många björnar har räddats ur detta ovärdiga liv av olika organisationer som jobbar för djurens välfärd, men än i dag finns fortfarande cirka 7 000 björnar på farmarna.

Påtryckningar mot Kinas regering kan vara ett sätt att få slut på denna hemska tradition som livnär sig på björnarnas misär.

Vi vill därför uppmana jordbruksministern Eskil Erlandsson, med ansvar för djurskyddsfrågor, att i dialogen med Kina lyfta fram djurskyddsfrågor och uppmana den kinesiska regeringen att förbjuda björngallsproduktionen.

FAKTA

Jonas Wahlström, Skansenakvariet.

Sven Stenson, ordförande Djurskyddet Sverige.

Anna Almberg, ordförande Animal protection network.

Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (FP).

Helena Leander, riksdagsledamot (MP).

Marietta de Pourbaix Lundin, riksdagsledamot (M).

Galla från björnar används inom traditionell kinesisk medicin. För att få tillräckligt med galla hålls björnar i så kallade gallfarmar, ofta under svåra förhållanden.

Jonas Wahlström
Sven Stenson
Anna Almberg
Birgitta Ohlsson
Helena Leander
Marietta de Pourbaix-Lundin