ÅSIKT

Utan vår närvaro kollapsar landet

Fredrik Malm (FP): Säkerhet är en förutsättning för utveckling i Afghanistan

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
”SLUTDATUM ÖKAR ATTACKERNA” Folkpartiets utrikespolitiske talesman Fredrik Malm vid besöket hos den svenska styrkan i Mazar-i-Sharif i maj i år.
”SLUTDATUM ÖKAR ATTACKERNA” Folkpartiets utrikespolitiske talesman Fredrik Malm vid besöket hos den svenska styrkan i Mazar-i-Sharif i maj i år.Foto: Foto: privat

I lördags dödades en av våra svenska soldater av en sprängladdning i Afghanistan. Kenneth Wallin blev 22 år gammal. Dödsfallet är det sjätte sedan vi kom till Afghanistan för snart nio år sedan. Flaggorna vajade på halv stång på den svenska basen Camp Northern Lights och försvarsministern uttryckte sorg till de anhöriga och sorg för Sverige som nation när en av våra soldater dödats i utlandstjänst.

Dödsfallet kommer att öka debatten om den svenska insatsen i Afghanistan. Den 4 november ska regeringen överlämna sitt årligen återkommande förslag om den svenska närvaron.

Jag besökte den svenska insatsen i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan i maj i år. De svenska soldaterna där är seriösa, målmedvetna och professionella. De löser sina uppgifter väl. De är medvetna om riskerna även fast de är omöjligt att förbereda sig på alla situationer. Men framför allt är de värda respekt för att de frivilligt ställer upp att patrullera landsbygden i ett krigshärjat land.

Afghanistan är ett av världens mest plågade länder. Att leva granne med Pakistan, Iran, Kina och tidigare Sovjetunionen har inte inneburit fred och utveckling i regionen. Dessa länder har aldrig engagerat sig för en positiv utveckling i Afghanistan. De löser inte sina egna problem, och de är inte intresserade av att lösa någon annans heller.

Afghanistan kommer inte att bli någon demokrati genom en bred internationell militär insats. I stället handlar insatsen om att kunna garantera att landet inte fullständigt kollapsar och talibanerna åter tar makten, och att samtidigt stärka de afghanska myndigheterna så att de kan ta över ansvaret för att styra landet.

I Sverige har det funnits en bred enighet om att ställa upp när säkerhetsrådet i FN ger mandat för en insats. Denna enighet gällde fram till att Socialdemokraterna vek sig för Vänsterpartiets påtryckningar före valet. Nu kräver de rödgröna att Sverige ska påbörja ett tillbakadragande nästa år och helt ha tagit hem alla våra soldater till 2013.

Förhoppningsvis kan ett eller flera av de områden som den svenska styrkan ansvarar för lämnas över inom några år. Men detta är inget som vi vet med säkerhet. Att i ett sådant läge slå fast exakta datum innebär en signal till talibanerna att öka sina attacker mot de områden vi ansvarar för.

Vi i Folkpartiet är övertygade om att de civila och politiska insatserna är avgörande för att Afghanistan ska kunna utvecklas bort från inbördeskrig, söndring och elände. Men det är en illusion att tro att biståndsinsatser kan nå fram om det inte finns säkerhet på marken. Vad alliansregeringen har gjort är att kraftigt öka det svenska biståndet till Afghanistan. Vi har också stärkt vår politiska närvaro genom att öppna en ambassad i Kabul.

Sedan årtionden är också Svenska Afghanistankommittén på plats i landet och gör oerhörda insatser för civilbefolkningen.

Detta är rätt väg att gå, men det ska inte ställas mot vår närvaro i ISAF-insatsen. I nuläget behövs både och. Säkerhet är en förutsättning för utveckling.

Det har alltid funnits en opinion i Sverige som protesterat mot internationella insatser. De hävdar att Sverige ska vara neutrala, men glömmer bort vad detta innebar för Spanien under inbördeskriget eller för Europa under andra världskriget. De protesterade när Nato stoppade den etniska rensningen i Kosovo. Nu kräver de att Sverige ska lämna Afghanistan, oavsett konsekvenser.

Jag har svårt att känna respekt för denna reflexmässiga protestiver över internationella insatser. I stället kan vi se vad som hände när världen inte ingrep – till exempel i Bosnien, i Rwanda och i Darfur.

Men det finns också en seriös kritik mot insatsen i Afghanistan. Den förs mot bakgrund av det svåra säkerhetsläget, utvecklingen i Pakistan och korruptionen i den afghanska regeringen. En sådan kritik är viktig och debatten är därför välkommen om de vägval vi står inför.

Men att slå fast definitiva datum för tillbakadragande av svensk trupp utan hänsyn till andra faktorer som påverkar och att låta diskussionen styras av en naiv tro att talibaner inte kommer att attackera västerlänningar bara för att soldaterna åker hem kommer inte att förbättra vare sig situationen i Afghanistan eller diskussionen här hemma.

FAKTA

Fredrik Malm, 33, Stockholm. Riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Folkpartiet. Han besökte den svenska truppen i Mazar-i-Sharif i maj i år.

I lördags dödades en svensk soldat i närheten av Mazar-i-Sharif i Afghanistan där den svenska delen av Nato-ledda ISAF-styrkan är stationerad. I nuläget behövs både militär närvaro och civila insatser i Afghanistan anser dagens debattör.

Fredrik Malm