ÅSIKT

Smutskastningen har bara börjat

Debattören: Mitt Romney kan bli presidentkandidat – men vägen dit är tuff

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Någon plusgrad och småblåsigt på sina håll. Vädret gjorde därmed vad det kunde för att hjälpa ett redan historiskt prövat folk i Iowa till vallokalerna. 122 255 registrerade republikaner – unga som äldre, nya som gamla, bokstavstrogna som frisinnade – valde bort andra måsten för att i stället vara med om att avgöra den första viktiga etappen i delstatens val av årets presidentkandidat.

Efter många månaders förberedelser börjar nu allvaret på riktigt. Resultatet av nomineringsmötena i Iowa är därför en god temperaturtagning rakt in i kandidaternas valkampanjer: vem har medvind, vem har uppförsbacke, vem kan räknas bort och vem kan överraska?

Samtidigt är det värt att komma ihåg att betydelsen av att vinna i Iowa ska inte överdrivas. Invånarna är inte direkt skyltexemplar av genomsnittsamerikanen. Tvärtom. De är vitare, mer kristna och mer ombytliga – och har en närmast unik förmåga att ibland tippa galet fel. I det demokratiska primärvalet 1992 fick exempelvis Bill Clinton endast tre procent av rösterna och i förra valet fick John McCain 13 procent av republikanernas röster. Den förste blev likväl president några månader senare, den andre blev presidentkandidat.

Men valet i Iowa brukar ändå betraktas som ett sorts politiskt och medialt elddop. Dessutom är det först nu många republikaner runt om i landet börjar ta ställning för sin kandidat.

Efter en rekordsnabb sammanställning stod det i går natt klart att tidigare Massachusettsguvernören Mitt Romney vann. Trots att han gjorde det med minsta möjliga marginal kan vi dra några viktiga slutsatser. Newt Gingrich, som seglat upp som en stark utmanare, har efter en hagelstorm av negativa attacker tappat orken. Rick Santorum blir Mitt Romneys främsta och vassaste utmanare på högerflanken. Libertarianen Ron Paul blev glad trea men hade behövt vinna för att vara med i matchen. Resterande kandidater kan tacka för sig och dra ner gardinen.

Det mesta pekar på att Mitt Romney blir republikanernas presidentkandidat 2012. Det är inte goda nyheter för Barack Obama. Ingen annan republikan kan redovisa bättre nationella siffror mot den sittande presidenten och ingen annan har en trovärdigare ekonomisk politik.

Så hur kan valrörelsen sammanfattas hittills? Vilka är trenderna? Vad väntar i horisonten?

För det första: smutskastningen. Den republikanska valrörelsen har varit hård men inte överdrivet slaskig. Kampanjerna och deras nära anknutna men oberoende organisationer har visserligen sänt ett stort antal negativa tv-annonser där motkandidaten kallats för olika varianter av myglare och opålitlig. Flest missiler har skickats mot Newt Gingrichs högkvarter, som passat utmärkt som måltavla för både Mitt Romney och Ron Paul.

Samtliga kandidater har dessutom fått se sina gamla synder torktumlade i media. Den senaste tiden har Ron Paul återigen tvingats ta avstånd från sina ökända nyhetsbrev och Newt Gingrich har surt fått tugga i sig tiden som konsult för finanskrisens båda jättebäbisar – bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac.

En sak kan vi dock vara säkra på – smutskastningen kommer att bli värre. Det är både enklare och billigare att skrämma bort en osäker väljare från att rösta på motståndaren än att vinna över samma person till sitt eget läger. Den politiska matematiken utgår därmed från samma bok i USA som i Sverige.

För det andra: ”Vem som helst utom Romney.” Mitt Romney har efter tredjeplatsen 2008 varit favorit till att sopa hem årets kandidatur. Och hans meritförteckning är ett imponerande standardverk: framgångsrik affärsman, räddare av ett kapsejsat OS-spel samt en effektiv guvernörsperiod. Dessutom rustad med en välfylld kampanjkassa.

Men frågan från den hårda kärnan i partiet har länge varit om han verkligen är bokstavstrogen republikan. Trots allt har han en gång i tiden baxat igenom sjukförsäkringsreformer liknande Obamas statliga version och dessutom, i viss mån, ställt sig bakom kvinnans rätt till abort.

Partiaktiva på den ideologiska högerkanten ägnar därför tid och kraft till att hitta en värdig motkandidat. I ett svagt republikanskt fält föll valet i Iowa till slut på ultrakonservative krigshöken Rick Santorum. Han lär inte ha en ärlig chans mot Romney i det långa loppet. Men det är en viktig signal från de rättrogna.

Avslutningsvis: ingen älskar förutsägbara berättelser. Allra minst media. Från och med nu kommer varje litet steg Mitt Romney tar mot slutdestinationen att bevakas, analyseras och angripas hårdare än tidigare. Men det ska till ett oväntat krokben eller en enad front på högerkanten för att han ska falla på målsnöret.

Och samtidigt: hur många trodde att en svart, basketintresserad ex-advokat från Chicago skulle väljas som president och världspolis 2007?

FAKTA

DEBATTÖREN

Manuel Ferrer. Partner på PR-byrån Progress och tidigare S-presschef.

DEBATTEN

Mitt Romney vann med knapp marginal när delstaten Iowas republikaner röstade om vem de vill se som presidentkandidat. Men medierna avskyr förutsägbara berättelser – att Romney nu tippas som favorit placerar honom i en utsatt position, skriver dagens debattör.

Manuel Ferrer