ÅSIKT

Politiska motiv bakom åtalet mot Pussy Riot

Svenska Amnesty: Döms kvinnorna till fängelse blir de samvetsfångar

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
ETT HOT MOT PUTIN De unga feministpunkarna i ”Pussy Riot” har suttit häktade i fem månader i väntan på en rättegång som aldrig borde äga rum, skriver Amnestys Lise Bergh.
ETT HOT MOT PUTIN De unga feministpunkarna i ”Pussy Riot” har suttit häktade i fem månader i väntan på en rättegång som aldrig borde äga rum, skriver Amnestys Lise Bergh.

Idag väntas domen falla mot de tre medlemmarna i den ryska ­feministiska punkgruppen Pussy Riot. Deras ”brott” är att de den 21 februari i år genom­förde en aktion i Frälsarkatedralen i Moskva, där de framförde en text som kritiserade Putin och att företrädare för den ortodoxa kyrkan givit sitt stöd till Putin inför presidentvalet.

Pussy Riot har sedan gruppen bildades, 2011, genomfört en lång rad aktioner på offent­liga platser; bland annat i Moskvas tunnelbana och på Röda torget. I intervjuer har medlemmarna i gruppen sagt att de vill protestera mot politisk korruption, inskränkningar av yttrandefri­heten och mötesfriheten i Ryssland och att fabricerade kriminella anklagelser används mot oppositionella för att tysta dem och hindra dem i deras arbete.

Jekaterina Samutsevitj, Maria­ Alechina och Nadezja Tolokonnikova har suttit bakom galler i fem månader i väntan på en rättegång som aldrig borde ha ägt rum. Även om de deltog i en ­protest, som av vissa kunde uppfattas som stötande, så är reaktionen från myndigheterna oacceptabel. Det står helt klart att åtalet mot Pussy ­Riot ska ses i ett bredare politiskt sammanhang kopplat till andra protester mot Putin i samband med presidentvalet och kopplat till de allt allvarligare inskränkningarna av yttrandefriheten i Ryssland.

Själva rättsprocessen har varit kantad av oegentligheter och politisk­ inblandning. Redan­ innan kvinnorna greps gjorde Putins pressekreterare ett uttalande där han fördömde aktionen och sa att den måste få ”nödvändiga konsekvenser”.

De tre kvinnornas advokater fick mycket kort tid för att sätta sig in i det omfattande förundersökningsmaterialet, över 3 000 sidor, de fick inte ens kopiera materialet utan släpptes enbart in i häktet ett par timmar om ­dagen för att gå igenom utredningen. Deras begäran att kalla vittnen, bland andra president Putin och den ryskortodoxa kyrkans överhuvud, har avslagits. Domaren avslog också begäran om att få kalla ytterligare språkexperter för att utreda om den text som framfördes av Pussy ­Riot verkligen var anstiftan till religiöst hat, som åtalet lyder.

Rättegången mot medlemmarna i Pussy Riot är dessvärre inte­ en enstaka företeelse. Utvecklingen i Ryssland är mycket oroande på flera plan. Statens grepp över media hårdnar. Attacker mot journalister blir allt vanligare. Oberoende journalister som rapporterar om politiskt ”känsliga frågor” bland annat korruption och maktmissbruk riskerar inte bara hot och trakasserier utan i vissa fall även livet. Övergreppen utreds sällan ­eller mycket bristfälligt av myndigheter.

Men tumskruven dras även åt när det gäller frivilligorganisationers arbete. Sedan Sovjetstatens fall har civilsamhället ­utvecklats i snabb takt. Möjlig­heterna att samla in pengar är dock mycket begränsade och många organisationer är därför beroende av internationella ­bidrag.

I juli godkände duman, det ryska parlamentet, en lag som allvarligt kommer att försvåra arbetet för organisationer som får ekonomiskt stöd från utlandet. Enligt Kreml är syftet är att stoppa ­”utländsk inblandning i Rysslands inre angelägenheter”.

Skriver Putin under lagen kommer det att innebära dödsstöten för många organisationer­ som arbetar med mänskliga ­rättigheter.

Sedan de tre medlemmarna i Pussy Riot greps, i mars i år, har Amnesty International ­drivit en kampanj med krav på att de ska släppas fria. Om de döms till fängelse anser Amnesty att de är samvetsfångar och kampen för deras frigivning kommer att fortsätta.

FAKTA

DEBATTÖREN: Lise Bergh är generalsekreterare för svenska ­sektionen av Amnesty ­International.

DEBATTEN: Idag faller domen mot den ryska punkgruppen Pussy Riot som sjungit en kritisk låt om president ­Putin i Frälsarkatedralen i Moskva. Fallet har väckt stor internationell uppmärksamhet.

Lise Bergh