ÅSIKT

Östersjön får allt större betydelse för Ryssland

Professor: Har avgörande betydelse för rysk oljeexport

Veckans ubåtsjakt är nu avblåst men Östersjöns betydelse för Ryssland ska inte underskattas.
Veckans ubåtsjakt är nu avblåst men Östersjöns betydelse för Ryssland ska inte underskattas.Foto: Urban Andersson
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ubåtsjakten i Stockholms skärgård är avblåst och än en gång kan vi konstatera att det bara fanns indikationer om undervattensaktiviteter. Samtidigt har vi hört från bland annat Finland att Ryssland den senaste tiden ökat sina militära aktiviteter. Analytiker antyder att kalla kriget är tillbaka och man gör jämförelser med tiden för Sovjetunionen. Många kommer nu i olika medier att analysera den ökad spänning mellan Sverige och Ryssland. Här vill jag lyfta fram en viktig komponent som till och med välkända konfliktforskare inte är medvetna om: exporten av den ryska oljan.

I augusti 2012 släppte den Amerikanska energimyndigheten EIA, Energy Information Administration, en rapport med rubriken ”Flaskhalsar i den globala oljefrakten” (World Oil Transit Chokepoints). Första gången som världen upplevde hur betydelsefulla sådana flaskhalsar kan vara var under Suezkriserna 1956 och 1967. En stor del av experten av olja till Europa gick genom Suezkanalen.

I dag finns det några fler strategiska flaskhalsar för oljan och det faktum att hälften av all olja som produceras i världen fraktas med båt betyder att dessa flaskhalsar blir allt viktigare.

Den viktigaste är Hormuzsundet, utloppet från Persiska viken, där nästan all export från Mellanöstern passerar. Sundet bevakas av amerikanska flottan som har en bas i Bahrain.

Nästan lika betydelsefullt är Malackasundet där nästan hela exporten av olja och flytande naturgas till Kina, Japan och andra länder i Asien passerar. USA har ständigt ett hangarfartyg placerat i sundet och det nya hangarfartyget som Kina upprustat kommer med stor sannolikhet att finnas i sundet under långa perioder. Kina planerar att bygga en pipeline från Burma in till Kina för att deras olja inte skall behöva passera sundet, vilket visar hur viktiga strategiska punkter oljans flaskhalsar är.

Vad det gäller volymen olja som passerar flaskhalsarna har Suezkanalen och den ryska exporten från Svarta havet genom Istanbul varit jämställda på tredje plats. Självfallet är det obekvämt för Ryssland att Natolandet Turkiet kan kontrollera deras oljeexport.

För Ryssland finns det bara en alternativ exporthamn och det är Sant Petersburg. Man har byggt en ny modern exporthamn i Primorsk och det betyder att oljeexporten genom Östersjön ökar. Flaskhalsen mellan Sverige och Danmark, ”Danish Straits”, har nu blivit världens tredje viktigaste flaskhals för den globala oljeexporten och exportökningen har skett de senaste åren.

Om man också tar hänsyn till den gasledning som går från Ryssland till Tyskland, och planerad import av flytande gas till de baltiska staterna, så inser ni säkert att Östersjön, som en gång i tiden var ett svenskt innanhav, blivit en av världens betydelsefulla strategiska platser.

Om man har kunskap om detta är det inte alls förvånande att Ryssland har militära övningar i Östersjön, och att deras militärflyg ständigt bevakar oljeexporten. Vi kan bara studera hur viktigt det är för USA att bevaka andra flaskhalsar för den globala oljeexporten. 

Vad det gäller flaskhalsar så skriver den amerikanska energimyndigheten EIA: ”De är en viktig del av den globala energisäkerheten på grund av den höga volymen av olja som handlas genom dessa smala sund.” Vad det gälle ”Danish Straits” skriver man: ”De danska sunden blir en allt viktigare väg för de ryska oljeexporten”.

Vi kan förvänta oss att NATO:s aktiviteter i området kommer att öka och att den ryska basen i Kaliningrad kommer att rustas upp. De politiker som trodde att vi kunde rusta ner för vi levde i ett lugnt hörn av världen måste tänka om. Det finns en ny anledning för regeringen att tillsätta en utredning om svenskt medlemskap i NATO, eller som alternativ kraftigt ökade anslag till det svenska försvaret. 

Kjell Aleklett,

seniorprofessor i globala energisystem,

Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet