ÅSIKT

Tack för allt Hultsfred – nu drar vi till Almedalen

Hatten av till de som fick Hultsfred att växa till en succé. Själv har jag ersatt festivalen med Almedalsveckan, skriver Karin Magnusson.
Hatten av till de som fick Hultsfred att växa till en succé. Själv har jag ersatt festivalen med Almedalsveckan, skriver Karin Magnusson.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Första besöket i Hultsfred hade inget med musik att göra. Mina släktingar ägde en handelsträdgård och jag och min syssling cyklade ner till stan och köpte godis. När den öde och sensommarheta gågatan i centrum slog emot mig kände jag en djup sorg för de vars öde stavades Hultsfred. Västervik var andra grejer. Vi hade pastellfärgat glasskafé, Björn Ulvaeus och visfestivalen.

Det var 1981, jag var tio år och det var fortfarande fem år kvar tills Erasure, Triffids och Reeperbahn skulle blåsa skiten ur den lilla småländska avkroken och de 7 500 personerna i publiken som stod och gapade första sommaren. Samma år spelade Monica Törnell i Västervik och Stegeholms slottsruin. Inget fel i det.

Man kan bara buga inför de fjuniga energiknippen som tänkte ut konceptet, verkställde och fick Hultsfredsfestivalen att växa. Och växa och växa. Som gav självförtroende åt en bygd där precis ingenting hände. Som skänkte en känsla av världen till unga och vidgade vyerna för de gamla och som involverade precis varenda kotte i stan.

Nu är det slut, konkursat och nedlagt.

Jag minns Jonathan Richmans sinnesjuka spelglädje när han kastade sig mellan två mikrofoner. Jag minns när bröderna Gallagher i Oasis på en presskonferens kränkte en efter en av medlemmarna i den storögda svenska medieeliten. Men mest minns jag känslan av att hela tiden missa något mycket bättre. Jag var där när Wu-Tang Clan spelade men minns jag konserten? Inte ett spår. Men jag minns hur alla tävlade om de hett åtråvärda hoodsen som skivbolagen delade ut på pressområdet till särskilt viktiga personer. Nej, jag var inte en av dem.

För mig och många andra har Hultsfredsfestivalen ersatts av politikerveckan i Almedalen, vuxen-Hultsfred. På söndag inleds årets upplaga och det lär bli samma kladdiga rörelser över allsköns intresseområden som varje år. En liten förändring dock, ministrarnas pressekreterare har fått partyförbud. Ingen alkohol, inga skandaler.

I år är det skarpt läge.

Man kan hata eller älska Almedalen som företeelse, men i september är det val och det betyder obligatorisk närvaro i Visby för varenda opinionsbildare i landet. Aftonbladet kommer självklart vara på plats och vi vill träffa dig. Vid Donners plats hittar ni vårt nyhetsteam, samhällsredaktionen, debattredaktionen, ledarredaktionen och gänget från webb-tv.

Kom förbi med hett skvaller och nyhetstips, kom förbi och snacka journalistik och politik med våra profiler. Och framför allt, missa inte Almedalens mest meningsfulla lunchmöte. Varje dag klockan 12.00 peppar vi inför kvällens tal och analyserar partiernas utspel, utmaningar och taktik. Inget undgår Aftonbladets ess Lena Mellin eller retorikexperten Elaine Bergqvist. Samtalet leds av yours truly och varje dag tar vi hjälp av landets vassaste tyckare från höger och vänster. På söndag rivstartar vi och synar Fredrik Reinfeldts möjligheter att stanna kvar ytterligare en mandatperiod.

Så, tack för den här tiden Hultsfred – i ljust minne bevarat.

Nu drar vi till Almedalen.

Karin Magnusson