Krönika

Karin Magnusson

ÅSIKT

Passa dig Arkelsten, din chef ser fånig ut

Pressad Reinfeldt mötte pressen i går.
Pressad Reinfeldt mötte pressen i går.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten är tjänstledig från sitt uppdrag som informationschef på Ica.

Hur hon skötte det jobbet är oklart.

Men informationshanteringen kring de olika bjudresorna och styrelseuppdraget på teknikkonsultbolaget Sweco är minst sagt rörig.

Två gånger meddelade Arkelsten Dagens Nyheter, via moderaternas presschef Carl Johan Swanson, att hon avsåg behålla sin plats i Swecos styrelse. I fredags för en vecka sedan och i onsdags klockan 13. En timme senare ringde Swanson upp DN igen och sa att Arkelsten bestämt sig för att lämna sin post i Swecos styrelse.

Reinfeldt såg rejält pressad ut i går när han mötte journalister och intygade att Arkelsten inför tillträdet av den nya tjänsten som partisekreterare, för nästan en månad sedan, sagt att hon avsåg lämna styrelseuppdraget i Sweco.

Antingen ljög Arkelsten för sin chef eller så ljög hon för reportrarna.

För oss på åskådarplats kom den tre år gamla Schenström-affären tillbaka.

Efter kvällen på krogen Judit och Bertil intygade Reinfeldts statssekreterare Ulrica Schenström för chefen att hon tagit ett glas vin men ändå varit i stånd att sköta sitt jouransvar för landets krisberedskap. En förklaring Reinfeldt köpte och vresigt framhöll för journalister och ifrågasättande opposition, alltmedan han försvarade sin medarbetare. Ända fram till dess att vinkvällens nota blev känd och visade att Schenström med sitt sällskap, TV 4 journalisten Anders Pihlblad, hade druckit vin och mellanöl för 945 kronor.

Efter en dryg vecka av turer begärde Schenström avsked från sin tjänst och Reinfeldt kunde berätta att det inträffade tillhörde det värsta han upplevt under sin tid som politiker.

Partisekreteraren Sofia Arkelsten handplockades – precis som Ulrica Schenström – till sitt uppdrag av Reinfeldt. I Miljöpartiet och Socialdemokraterna är partisekreterarna valda av partikongressen, vilket inte betyder att du kan klanta dig hur mycket som helst, men om du råkar göra det har du stöd i rörelsen. Med statsministerns välsignelse som främsta förtroendebas är det inte så mycket vad du gör utan hur du får din chef att framstå efter att du gjort det, som avgör ditt öde. Och när Reinfeldt börjar ta sig mot slipsen och låta pressad över frågor om Arkelstens dubbla budskap om sitt styrelseuppdrag – ja, då framstår han som famlande och svag och möjligen förd bakom ljuset.

Sofia Arkelsten säger att hon välkomnar en rättslig prövning av hennes bjudresor till Frankrike, Finland och Tanzania. Inte konstigt. Går man på liknande fall kommer överåklagaren, som utreder riksdagsledamöters handel och vandel, mest sannolikt komma fram till att resorna var relevanta för hennes jobb och avskriva ärendet. Saken kan därefter läggas till handlingarna. Reinfeldt har haft en förmåga att landa på fötterna efter varje personalkris – och de är ett antal nu.

Jag skulle ändå inte koppla av helt om jag var Arkelsten. När din chef börjar sitt försvar av dig med meningen ”Jag kan bara hänvisa till vad XXX sa i sitt samtal med mig” vet du att tålamodet redan är prövat.

FAKTA

n Nästa vecka skriver Julia Skott om sociala medier.