ÅSIKT

Sarah Palin är min führer

Lisa Magnusson undrar varför vi faller för psychon

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Lisa Magnusson.
Lisa Magnusson.

Jag har verkligen haft svårt att fatta varför så många svennar bryr sig om amerikansk politik. Och säger någon Obama en gång till så skriker jag, har jag tänkt. Det är ju ändå inte som att det gör någon som helst skillnad för oss vem som kommer till makten där borta, även om Bush förstås är helt hemsk och måste väck etc, etc. (Mm, ni förstår själva. Det är såna som jag som utgör Michael Moores målgrupp.)

Sedan hände Sarah Palin, och nu är det ingen som säger Obama längre.

För den som inte vet så är Sarah Palin en djupt kristen och rätt oerfaren lokalpolitiker från Alaska. Hon ser ut lite som Elaine i "Seinfeld" fast med en blick som lyser av galenskap. Hon är mot abort och skatter, hon är för vapen och billig bensin. Hon säger saker som att kriget i Irak är ”Guds plan”. Mm, det är mycket med Sarah Palin som är skevt och knäppt och fel. Jag fattar inte hur hon tänker och det gör mig uppspelt, blotta åsynen av henne får mig att vilja skutta runt som en kissnödig hundvalp på julafton. Hon är så... egen, och för det älskar jag henne.

Jag skall inte tråka ut er med berättelsen om mitt liv, men något som har präglat mig väldigt mycket är att jag verkligen inte TÅL när nån talar om för mig vad jag skall göra. Jag har alltid sett mig själv som en person som aldrig skulle ha röstat på ett fult litet freak som Hitler t ex. Men nu har jag alltså mött min egen führer i Sarah Palin. Och det har gått upp för mig varför så många svenskar är trollbundna av amerikansk politik trots att de skiter i vad som händer härhemma.

Svensk politik är ju så tråkig att tiden stannar och klockorna rinner ut som i de där konstverken av Salvador Dalí. Liksom, vi har skalliga kommunalråd med kostym och comb over – men jänkarna har solbrända stjärnor som klär sig i skräddarsytt och ler med jämna vita tandrader. Den dramatiska höjdpunkten i svensk valrörelse är en tafflig SVT-debatt där alla bräker "vård, skola, omsorg" i munnen på varandra under 30 minuter – men jänkarna vågar låta politiken ta både tid och plats, deras debatter är genomtänkta och lagom-djupa och ytterst fyndiga, det är som på Oprah Winfrey.

Det är klart att de vinner.

Dayton, Ohio, den 29:e augusti 2008. Sarah Palin har just utsetts till republikanernas vice-president-kandidat. "Hillary efterlämnade 18 miljoner sprickor i det högsta, hårdaste glastaket i Amerika. Men det visade sig att Amerikas kvinnor inte är färdiga än. Och vi kan krossa det där glastaket en gång för alla!", skriker Sarah Palin och hyttar med näven så att John McCain ryggar och ser rädd ut. Åh hon är så sexig, jag tror jag dör! Hon skulle kunna säga vad skit som helst och jag skulle bara le förtjust. En örfil från henne skulle kännas som en kyss.

Egentligen vet jag ju att det här inte är vettigt.

Varför faller vi egentligen för psychon? Jag undrar verkligen. Det känns ärligt talat lite oroande att mänskligheten hela tiden bara är ett snäpp ifrån att typ skriva kärleksbrev till Josef Fritzl.

FAKTA

I Lisas värld:

Jag har fastnat helt för SVT:s dokumentärserie "Singelmammor". Hittills har det ju varit som en enda lång reklamfilm för moderskapet, alla har det jättehärligt och det verkar inte finnas några direkta baksidor med att vara ensam mamma överhuvudtaget.

Jag blir jättesugen på barn av det här programmet, jag har till och med drömt om den söta lilla Silas. Hoppas att ungarna blir lite jobbiga i nästa avsnitt, annars vet jag inte vad jag gör.

Lisa Magnusson, 27, skriver krönikor för Aftonbladets Debatt-sajt.

Läs hennes blogg här.

Lisa Magnusson