Museum tvingar bögarna
tillbaka in i garderoben

Ni kanske känner till fotografen Elisabeth Ohlson Wallin? Det var hon som gjorde den omdebatterade utställningen Ecce Homo med foton av homosexuella i biblisk miljö. Typ en bild föreställer en Jesus med halvstånd som döps av en man i en inomhusbassäng. Och så vidare. Nu är Elisabeth Ohlson Wallin tillbaka, den här gången med utställningen Jerusalem som bland annat visar hur två nakna män kysser varandra på en gata. Att alla inte kommer att uppskatta hennes konst är givet. Men hur i helvete tänker Världskulturmuséet i Göteborg när man vill gömma undan utställningen i en särskild del av muséet dit inte alla skall ha tillträde?

Världskulturmuséet skriver på sin hemsida att man strävar efter att visa "världens mångfald och föränderlighet" och att vara "en arena för diskussion och reflektion där många och olika röster kommer till tals, där kontroversiella och konfliktfyllda ämnen kan tas upp, samt där människor kan känna sig hemma över gränser". Den målsättningen rimmar väldigt illa med att ta ställning för snarstuckna religiösa och mot homosexuella. För det är ju precis vad Världskulturmuséet gör. Man inser att en del kan tänkas ta illa vid sig och tycka att det är otäckt att behöva dela religion med en massa smutsiga homosar, och man väljer att anpassa sig efter dem. Man kallar det i ett pressmeddelande för att värna ”rätten att vara religiös likväl som rätten att vara HBTQ”. Men att panikslaget skyffla in homosarna i garderoben är inte att vara neutral, det är att legitimera homofobernas äckel och avsky.

Tänk om jag skulle ta anstöt av den pågående utställningen Jordlingar, som handlar om människor och utomjordingar. Jag kanske tycker att det är helt fel att antyda att det finns marsianer, såsom utställningen i fråga lekfullt gör. Jag kanske till och med har vigt mitt liv åt att kampanja för tanken att vi är alldeles ensamma i hela rymden. Skulle Världskulturmuséet då flytta Jordlingar till en undanskymd plats och i anslutning till utställningen upplåta utrymme åt min kritik, med motiveringen att det vore "odemokratiskt att vägra andra en röst", såsom de vill göra med Jerusalem? Det tror jag inte. Jag tror att man skulle säga mig att det var tråkigt att jag tog illa upp, men att man tyvärr kan man inte ta några sådana hänsyn när man presenterar utställningar. Intressant nog har man gjort en annan bedömning när det handlar om religion och sexualitet. Då är det plötsligt helt i sin ordning att prioritera eventuella sårade känslor framför "världens mångfald" och "olika röster" och "kontroversiella och konfliktfyllda ämnen".

Var och en blir salig på sin tro, men religion är en ideologi som andra och skall inte ges någon särskild hänsyn. Två män som kysser varandra i ett bibliskt sammanhang är inte ett angrepp på kristna, det är möjligtvis ett angrepp på kristendomen om man tolkar den bokstavligen. Men sådana angrepp får alla ideologier tåla. Vi skriver faktiskt år 2010, Världskulturmuséet. Homosexualitet skall inte behöva gömmas undan.