ÅSIKT

Hos oss slipper de fattiga köa och be

DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I ett reportage i ”P1 morgon” fick vi en inblick i fattigdomen i Finland. Med megafon ordnas kön med fattiga på Helsingegatan i Helsingfors som två gånger i veckan går till ett hjälpcentrum där mat och kläder delas ut. Innan de fattiga får något måste de be Fader vår. Det är mellan 1 000 och 1 300 människor som köar varje gång. Det är livsnödvändiga matvaror som de får.

Fattigdomen i Finland är ett synbart problem. Men också i Sverige är fattigdomen ett problem. Den enda skillnaden är att hos oss slipper de fattiga köa och be. Vi som lever gott slipper därmed också se dem.

Sverige har ungefär en miljon fattiga. Det är pensionärer, särskilt ensamma kvinnor som varit lågavlönande, och unga arbetslösa ensamstående mammor som är mest utsatta.

Ytterligare 30 procent av befolkningen skulle inte klara sin försörjning om barnbidragen och bostadsbidragen sänktes. Det är betydligt fler än i Finland där motsvarande siffra är 19 procent.

I Sverige tycker vi att det är ovärdigt att fattiga ska behöva köa och be till Gud för att få mat. Här sköter vi kontakten med individuella samtal. Om de fattiga får någon kontakt, vill säga. För det mesta tiger vi ihjäl dem.

Politikerna talar aldrig om dem. Kanske skäms de för att välfärden är så ihålig. Kanske skiter de fullständigt i dem.

Lotta Gröning