Bibliotekarie – en framtida förlorare

Ofta väljer vi utbildning utifrån intresse. Och visst är det bra så till vida att vi gör ett bättre jobb om vi gillar det vi gör. Men ska du tänka på din ekonomi är det en bättre strategi att se var det blir brister framöver.

Det handlar om klassisk pristeori, om utbud och efterfrågan.

När efterfrågan är större än utbudet stiger priserna. Och när utbudet är större än efterfrågan är det tvärtom.

Det gäller också löner.

Varje år frågar Statistiska centralbyrån företagare och andra arbetsgivare om behoven de närmaste tre åren för olika yrken. I den senaste utgåvan från december 2008 är 72 yrkesgrupper granskade. Visst märks det att vi går in i en lågkonjunktur med minskad efterfrågan men det finns ändå brist på erfarna och nyutbildade inom en rad yrken.

Främst är det brist inom olika tekniska yrken. Många av dessa kräver ingen högskola utan det räcker med gymnasieutbildning för att få jobb. Det gäller till exempel elektriker, VVS-tekniker och olika specialistjobb inom verkstad. Vill du läsa på högskola och bli civilingenjör så väntas brister inom byggnadsteknik, teknisk fysik, elektronik, och materialteknik.

För samhällsvetare är framtidsutsikterna inte lika ljusa även om det finns undantag som administratörer inom handel.

Det behövs fler veterinärer de närmaste åren och det beror bland annat på att vi engagerar oss mer i våra husdjur och är beredda att betala mer för vården. Men även i vården av människor väntas brister på främst läkare och specialistutbildade sjuksköterskor.

Inom utbildning är det främst behov på längre sikt av förskollärare, fritidspedagoger och speciallärare/specialpedagoger.

Barometern berättar också om vilka yrken det väntas bli stora överskott i. Bibliotekarier och journalister är typiska överskottsyrken.

I höst är det rekordmånga som ska studera på våra högskolor. En orsak är den höga ungdomsarbetslösheten. I valet mellan att gå arbetslös eller plugga är det oftast klokt att välja det senare. Men när arbetsmarknaden blir bättre gäller det att bli klar så fort som möjligt. Ett extra år kostar mycket både i ökade lån och uteblivna inkomster. Dessutom påverkar det den framtida pensionen rejält när du inte har lön i unga år.

Eva Adolphson, som är pensionsexpert på Alecta brukar påpeka att den som börjar arbeta vid 30 i stället för vid 25 år kan få 30–40 procent lägre tjänstepension.

– Så ställ dig frågan om den spännande extrakursen du vill ta efter examen verkligen kommer att betala sig, säger Eva Adolphson.