Ekonomisk kris hos Kronofogden

Ett informationsmöte ska hållas klockan nio på måndagsmorgonen på Kronofogdemyndighetens olika kontor i landet. Ledningen ska då berätta för de cirka 2 500 anställda om det svåra ekonomiska läget.

– Det är viktigt att alla är medvetna. Vi måste vända på varenda sten och dra åt tumskruvarna, säger Liedström Adler.

Felräkning

Just nu pekar prognoserna på att Kronofogdemyndigheten kommer att överskrida sina 1,6 miljarder kronor i budget för i år med cirka 60 miljoner kronor.

Orsaken är att myndigheten vid årsskiftet skildes åt från Skatteverket. Inför delningen underskattades kostnaderna för att driva en fristående myndighet radikalt, enligt Liedström Adler.

– Vi hade inte tillräcklig förmåga att beräkna det här på ett riktigt sätt.

TT: Borde inte ni, av alla, klara det?

– Jo, det kan man tycka. Men vi gör i alla fall något snabbt, tar tag i det när vi märker att det inte håller, svarar hon.

Men inte nog med att de reella kostnaderna gravt underskattades. Finansdepartementet släppte dessutom bara till tolv av de 18–25 miljoner kronor myndigheten ansåg sig behöva i ökade anslag för att klara ökad verksamhet.

Behöver mer kredit

Kronofogdemyndigheten har dessutom, under tiden som krisen förvärrats under året, belånat sig maximalt. Redan har den möjliga anslagskrediten på 48,3 miljoner kronor, högst tre procent av nästa års budget, utnyttjats fullt ut.

– Vi har till och med använt mer. Vi har ansökt om utökad anslagskredit hos regeringen men inte fått svar ännu, säger Liedström Adler.

Hon understryker också att stora investeringar väntar, bland annat i datorsystem för att klara ökat ansvar i och med nya lagar som riksdagen beslutat om.

Förutom möjliga uppsägningar har Kronofogden nu infört nyanställningsstopp samt prövning av varje återrekrytering. Dessutom ses alla avtal och lokalkostnader över.

– Vi har inte något som helst utrymme i verksamheten, säger Liedström Adler.