Hård kritik mot skatteförslaget

Redan inom ett år kan det utlovade femte steget i jobbskatteavdraget bli verklighet.

I en intervju med SVT:s Rapport i helgen sa statsminister Reinfeldt att sänkningen av inkomstskatten ska införas 1 januari 2012 – under förutsättning att svensk ekonomi fortsätter sin positiva utveckling.

190-375 kr per månad

Enligt statsministern är avdraget – som väntas ge löntagarna en skattesänkning på mellan 190 och 375 kronor per månad – det bästa sättet att locka deltidsarbetare och låginkomsttagare till att jobba mer.

Enligt en tidigare studie från Riksrevisionen har de fyra stegen hittills ökat antalet arbetade timmar med ungefär 2,6 procent.

Starkt kritisk

Men kritiken har kommit från flera håll och rört olika synvinklar – kunskapsluckan kring avdragen, motsägelserna kring dem och huruvida de skapar fler jobb eller bara ökar klyftorna.

När Statistiska Centralbyrån förra hösten gjorde en enkätundersökning om skattesänkningarna svarade bara en fjärdedel av de arbetslösa att de kände till det och bland de unga, 16–24 år, bara 16 procent.

Enligt Lars-Anders Häggström, ordförande för Handelsanställdas förbund, är starkt kritisk till förslaget om ett femte jobbskatteavdrag och menar att det rör sig om ett nollsummespel.

– Man sänker på ett håll och höjer på ett annat. Det första jobbskatteavdraget finansierades nästan helt av höjd A-kasseavgift och det drabbade främst Lo-anslutna eftersom de haft högst A-skatteavgifter.

”Det är oacceptabelt”

Häggström tycker att talet om höjd sysselsättning är oacceptabelt.

– Sedan det första avdraget infördes har sysselsättningen minskat ytterligare. Man talade om 3 procent som en katastrof och nu är man nere på 8 procent arbetslösa. Så särskilt lyckat har det inte varit hittills.

– Visst kan man säga att det är en viss förbättring, men bara för dem som är fullt friska och som har ett arbete.

Kritik mot Häggström

Men Häggströms uttal får kritik från den moderate riksdagsmannen Henrik von Sydow, ordförande i skatteutskottet.

– Jobbskatteavdraget gör att jobbet blir fler, lönerna stiger och alla som arbetar får behålla mer i plånboken. Det är en viktig hälsning till ordföranden i Handelsförbundet.

Han fortsätter:

– Arbetskraften har blivit större. Därför ligger arbetslösheten på höga tal. Men det har blivit fler jobb. När det blir mer lönsamt att arbeta ökar drivkraften att komma bort från utanförskapet.

Anders Borg får mothugg

Lars Calmfors, ordförande i Finanspolitiska rådet, är positiv till jobbskatteavdraget men har gett Anders Borgs mothugg kring hur det fungerar.

– Det är en effektiv åtgärd för ökad sysselsättning. Det har diskuterats mycket om det successivt, ju mer avdrag som införs, ska bli mindre effekter, men jag tror inte det behöver vara så. Finansdepartementet gjorde nyligen en studie som fann motsatsen.

”Skillnaden ökar”

Fördelarna måste däremot vägas mot andra effekter, menar han.

– Det är klart att ju fler jobbavdrag som införs, desto mindre försäkringsmässighet får vi inom det sociala ersättningssystemet. Vi har arbetslöshets- och sjukförsäkringar för att ge folk bra ersättningar när de blir sjuka, efter skatt. Med jobbskatteavdrag ökar inkomstskillnaden efter skatt mellan de som har och de som inte har jobb.

Professor i internationell ekonomi har haft synpunkter på mekanismerna kring avdragen.

– Jag tror att de måste påverka lönebildningen. Det har ansetts vara kontroversiellt att säga men är en traditionell ekonomsynpunkt, att det bör innebära att löneökningarna före skatt bli mindre och istället större efter skatt.