”Sanering av munnen blev min räddning”

Minna blev sjuk av sina amalgamlagningar

1 av 3 | Foto: Pontus Ferneman
Minna Blom fick dröm­jobbet, men det slutade i en mardröm när hon började glömma saker.
HÄLSA

Minna Blom fick ångest­attacker och började tappa minnet.

Hon kunde inte begripa vad det berodde på – förrän hon tog bort sin första amalgamfyllning.

– Jag kände skillnad direkt, säger hon.

Minna Blom far fram och tillbaka över köksgolvet. Hon gör i ordning kaffe, poserar för Aftonbladets fotograf och visar upp dokument om sin sjukdom – samtidigt som hon försöker mota bort hundvalpen Alva, som gör allt för att trycka ner sin nos i kaffekopparna.

Det är svårt att föreställa sig att Minna för bara drygt ett år sedan mådde så dåligt att hon ibland satt i flera timmar utan att kunna prata eller röra sig.

När hon var sju år gammal fick Minna sin första tandlagning. Som vanligt i slutet av 70-talet var den gjord av amalgam. Eftersom det var billigt, lätt att forma och hållbart ansågs amalgam överlägset som lagningsmaterial.

Men det var för bra för att vara sant.

På hösten 2008, var Minna färdig med sin utbildning till miljö­ingenjör och hade börjat en provanställning på ett miljö­kontor. Men drömjobbet förvandlades till en mardröm. Hon började glömma saker som tidigare hade varit självklara.

– Jag kunde inte tänka. Jag fick skriva kom-ihåg-listor för att komma ihåg kom-ihåg-listorna. I början var det okej på morgnarna och förmiddagarna, men hjärnan la av tidigare för varje dag som gick. Till slut satt jag vid datorn och förstod inte hur jag skulle få i gång den, säger Minna.

Drabbades av panikångest

Frustrationen över att inte kunna prestera, och den gnagande oron över hus- och studielånen, växte. Hon kände sorg och melankoli utan att förstå varför, tappade kontakten med vänner och drabbades till slut av panikångestattacker.

Dessa följdes av så kallat ”freeze”-tillstånd, vilket innebar att hon blev sittande i flera timmar utan att kunna prata eller röra sig.

På våren 2009 var Minnas problem så akuta att hennes hus­läkare sa till henne att direkt åka in till psykiatriavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Sedan sov jag i en hel vecka, minns hon.

Hon blev kvar på sjukhuset i ytterligare fem veckor, därefter sjukskrevs hon och fick antidepressiv medicin. Men den gav ingen effekt. Trots att hon hade diagnostiserats som utbränd var Minna övertygad om att hon även hade fysiska problem. En bekant som hade sanerat sin mun på amalgam föreslog lite försiktigt att även Minnas problem kunde bero på lagningarna. En teori som Minna fick stöd för när hon surfade runt på ett utbrändhetsforum på internet.

– Men läkarna hade inte direkt full förståelse för den förklaringen. De försökte hitta alla möjliga andra orsaker och skickade mig på otaliga remisser, i stället för att härleda allt till samma problem. Det är ju vi och elallergikerna, liksom. Man fick hela tiden hävda sin åsikt, vilket är svårt när man är så psykiskt instabil som jag var, säger Minna.

Misstrodd

Att ständigt bli misstrodd ledde till att Minna inte gärna ville prata om sina problem, än mindre söka hjälp för dem.

Till slut var självkänslan så låg och panikångestattackerna så frekventa att det fick räcka. Hon bestämde sig för att ta tag i sin situation. 

Hon började leta på internet för att hitta personer med liknande symtom, och i mars 2010 kom hon i kontakt med en tandläkare som hade 15 års erfarenhet av amalgamskador.

Fick bidrag till sanering

Vid deras första möte drabbades Minna av ännu en panikångest­attack när hon inte förstod tand­läkarens instruktioner om hur hon skulle röntgas.

– Men det var så skönt att hon hade erfarenhet av sådana som jag och direkt förstod vad det berodde på, säger Minna.

Tandläkaren konstaterade att hennes symtom var direkt kopplade till kronisk kvicksilverförgiftning.

Därefter gick Minna till vårdcentralen, som i sin tur konstaterade att en sanering, där amalgamfyllningar byts ut mot komposit, kunde vara ett led i behandlingen av hennes utbrändhet.

Genom tandläkaren fick Minna bidrag från landstinget till saneringen.

– Det var en enorm lättnad! Då förstod jag att jag antagligen skulle bli bättre. Jag hade aldrig haft råd med saneringen själv.

Det blev vändningen. Även om själva saneringen var påfrestande – Minna blev sjuk i något som hon tror kan ha varit influensa – förändrades allting när lagningarna byttes ut.

– Så fort den första lagningen var borta kände jag stor skillnad, säger hon.

Totalt blev det fyra besök hos tandläkaren innan Minnas tio lagningar var utbytta. Sorgen och melankolin försvann och det blev mycket lättare att koncentrera sig och minnas vardagssaker. I dag känner sig Minna harmonisk och blir inte stressad av små motgångar i livet.

Hunden hjälper till

Sakta men säkert tar hon sig nu tillbaka till ett liv med rutiner och umgänge med andra människor. Sedan februari arbetstränar hon på ett hundcenter utanför Uppsala för att komma tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivningen.

När Minna var som sjukast skaffade hon den finska lapphunden Elina i terapisyfte.

– Hon var en anledning att komma utanför dörren. Har man en hundvalp som inte är rumsren är det bara att gå ut, man har inget val. Tidigare kunde jag sitta i en hel dag utan att lyckas ta mig ut, säger Minna.

Tillsammans har de deltagit i kurser och utställningar, och i vår väntar den första lydnadstävlingen.

Arbetet på hundcentret går bra, och eventuellt kan hon börja jobba där på riktigt i sommar när hon blir utförsäkrad.

Men ännu mer lockar ett jobb som miljöingenjör. Och för första gången på länge vågar hon tro på att det kan bli verklighet. Allra helst vill hon sanera förorenade områden där fabriker och bensinstationer tidigare legat.

Men som hon själv säger:

– Jag fick i alla fall sanera munnen.

FAKTA

”Att det är giftigt råder det inget tvivel om”

Vad är en amalgam­sanering?

– Det innebär att man tar bort amalgamfyllningar och ersätter med ett annat material, oftast kompositplast.

Varför sanerar man amalgam?

– Man chansar lite. Om en patient inte mår bra sanerar­ man och förväntar sig att ­patienten ska må bättre. Man tar bort en exponering för ­något som är giftigt.

Hur giftigt är amalgam?

– Giftigt är det ju, det är det inget tvivel om, men allt beror på dosen. Det har varit svårt att hitta patienter som utsätts för stark kvicksilverexponering av sina fyllningar. En del blir bättre av en sanering, andra inte. Men man vet inte riktigt varför.

Hur vanligt är det att man får bidrag till saneringen?

– Det är ovanligt. Det är få amalgampatienter över huvud taget i dag. Och det är viktigt att påpeka att det är upp till landstingen själva att bedöma om en patient ska få bidrag. Vissa är mer generösa än andra.

Vad krävs för att man ska få bidrag till en amalgamsanering?

– En patient kan få bidrag av två skäl: antingen kan de påvisa en allergisk reaktion av sina fyllningar eller så ska saneringen vara en del i behandlingen av en långvarig sjukdom som man inte riktigt vet vad den beror på.

Hur orolig bör jag vara om jag har amalgam­fyllningar?

– Det finns inget riktigt svart eller vitt svar på den frågan. Studier har inte kunnat visa något samband mellan amalgamfyllningar och symtom eller sjukdomar, vilket dock inte utesluter att samband i enskilda fall skulle­ kunna förekomma.

Anders Berglund, övertandläkare, universitetslektor vid Umeå universitet.

Amalgam­lagningar kan leda till oro och ångest

Foto: Thinkstock

   Fram till 1970-talet var det vanligt att laga hål i tänderna med amalgam. I dag görs de flesta tand­lagningar med komposit­plast.

   Amalgam är en blandning av kvicksilver och en eller flera andra metaller, oftast silver, tenn eller koppar.

   Kvicksilver förångas redan vid rumstemperatur. Om man utsätts för denna ånga under lång tid kan det leda till kronisk förgiftning. De vanligaste symtomen är retlighet, oro, ångest, sömnlöshet och påverkan av njur­funktionen, och senare darrningar och skakningar.

   Det har sedan 1970-talet diskuterats och utretts om amalgamfyllningar kan påverka hälsan negativt.

   1994 gav Social­styrelsen ut rapporten ”Blir man sjuk av amalgam?”. Men några samband mellan amalgamfyllningar i tänderna och allmänna sjukdomar kunde inte påvisas. Kvick­silverdosen som patienterna utsätts för anses för låg för att den ska vara skadlig. 

  Trots expertutredningar uppfattas fortfarande amalgam av en del, såväl patienter som vårdgivare, som en hälsorisk. 1998 gav Socialstyrelsen därför ut rekommendationer till läkare och tandläkare att vara extra uppmärksamma på

patienter som relaterar sina besvär till amalgam.

 Källa: NE