Fetare blir vi – trots att vi äter allt fler lättprodukter.
Det är något som inte stämmer.
Kanske är lätt inte rätt.
Sedan flera år går lätt-trenden över västvärlden, inte minst Sverige. Vi brer lättmargarin på smörgåsen, bälgar cocacola light, äter glatt mager falukorv och rikligt med lättmajonnäs. Allt i tron och hoppet att det är nyttigt och sunt. Men nu finns också forskare som hävdar att vi gått på en blåsning i lätthysterins virvelvind.
– Det finns de som menar att rekommendationerna som förordar lightprodukter är missvisande, att de faktiskt skadar mer än de hjälper, konstaterar docent Michael Sjöström vid Enheten för preventiv näringslära i Huddinge, Europas främsta institution för studier kring folkhälsonutrition.
En av dem som hårdast ifrågasatt lätt-trenden är professor Walter Willett vid Harvard Medical School, en av USA:s mest framträdande folkhälsoexperter. Nyligen höll Willett ett uppmärksammat föredrag i Indianapolis på temat ”How we misled the nation” (Hur vi vilseledde folket). Han kallade där de rådande kostrekommendationerna en bluff.
– Trots en extrem satsning på lightprodukter har amerikanarna inte kommit till rätta med överviktsproblemet, framhåller Michael Sjöström, som själv var på plats vid Willetts föreläsning.
– Det finns en paradox i att ju mer lightprodukter vi äter, desto mer har vi gått upp i vikt i västvärlden, fortsätter han.
Fenomenet är alltså inte enbart amerikanskt. Världshälsoorganisationen har i en aktuell rapport betecknat fetma som en global epidemi. Inte minst drabbade är svenskarna.
– Omkring tio procent av de vuxna svenskarna är feta enligt gängse definitioner. Bland dagens värnpliktiga finns fyra gånger fler feta än för 20 år sedan. Övervikten är ett växande hälsoproblem, konstaterar Nils-Georg Asp, professor i industriell näringslära vid Lunds universitet.
Ingen vet orsaken
Att problemet existerar är alla ense om. Större är osäkerheten om de bakomliggande orsakerna.
– Vi vet inte förklaringen ännu. Om det helt beror på att vi rör oss mindre, i den frågan har vi alltför dåliga fakta. Eller om det ligger något i ifrågasättandet av lättprodukterna, till exempel att vi vilseleds och tror att vi enkelt får bort ett antal kalorier, att kroppen så att säga blir lurad, säger docent Sjöström i Huddinge.
Vid Statens livsmedelsverk i Uppsala har tjänstemännen dock ännu inte funnit anledning att ifrågasätta lättprodukternas nyttighet.
Folk motionerar för lite
– De har klart bidragit till ett minskat fettintag. Troligen är viktproblemens orsak de minskade fysiska aktiviteterna bland folk, noterar nutritionist Wulf Becker vid verkets näringsenhet.
Inte heller Nils-Georg Asp i Lund är beredd att avfärda lätt-trenden.
– Fettlåga produkter är ett sätt att minska fettkonsumtionen. Jag anser att det är bra att använda sig av nyckelhålsmärkta varor, framhåller professor Asp.
Men internationellt tilltar de röster som tvivlar i styrka. Och debatten tycks vara på väg också i Sverige.
– Det är något som inte stämmer. Vi äter mindre fett men har ändå en skenande överviktsproblematik. Jag skulle välkomna en ordentlig diskussion om lightprodukterna, säger docent Michael Sjöström.
Så räknar du ut din BMI:
BMI är ett mått på kroppsmassan. FN:s världshälsoorganisation, WHO, rekommenderar ett BMI mellan 18,5 och 24,9 som normalvikt. Undervikt är under 18,5 och övervikt är värden över 25,9.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...