Att vara blyg må anses som lite gulligt och näpet.
Men det kan ge stora besvär när man ska söka jobb, göra intryck, flirta, löneförhandla eller festmingla.
I värsta fall kan blygheten utvecklas till social fobi, något som drabbar dubbelt så många i dag jämfört med för tio år sen.
– Som samhället ser ut nu är det ingen styrka att vara blyg, absolut inte, säger Rikard Morawski, psykiatriker vid Läkarhuset Odenplan i Stockholm.
Han tror att den ökade blygheten beror på samhällets utveckling. På jobbet har vi en skyldighet att diskutera och tycka inför kolleger och chefer. Det krävs att man deltar aktivt och försvarar sin åsikt.
Det är när kraven planteras som blygheten slår rot.
Rädsla för att göra fel
– Den gror ur en rädsla för att göra bort sig, säga fel saker eller uppträda på ett sätt som väcker anstöt.
– Därför känns det fel när föräldrar stolt visar upp ett jätteblygt barn som något fint, säger Rikard Morawski, som anser att både föräldrar och lärare borde se upp med blyghet redan i unga år.
– Ens kontaktförmåga och samspel med andra är många gånger viktigare än eventuella betyg, säger han.
Blyghet uppstår oftast i tonåren då man ska prestera i skolan, vara attraktiv och accepterad. I vuxen ålder blir det en form av stress grundad på den förväntan man tror omgivningen har på en.
– Bara tanken på att konversera en främling kan ge oss rodnad, hög puls och svettningar vilket gör att vi i stället kan ge ett avvisande intryck. Hos en del vänds blygheten till aggressivitet i stället i form av plumpa skämt eller bitska kommentarer, säger Rikard Morawski.
20 procent alkoholister
Av dem som utvecklat social fobi blir uppemot 20 procent alkoholister då sprit kan göra en tillbakadragen person modig, ibland även omdömeslös.
Men man kan träna bort blygheten.
– Jag får hit patienter, unga människor, som tror att de har hjärtfel eller parkinson för att de får så hög puls och darrar i händerna när de ska dricka kaffe med kollegerna. Då får de en kaffekopp av mig, och då darrar de inte eftersom de inte upplever den situationen som hotfull. Det viktiga är att de förstår att det inte är kroppsligt, säger Rikard Morawski.
Enligt honom är det bara en medicin som hjälper – att utsätta sig för de obehagliga situationerna så ofta som möjligt.
– Det är ingen sjukdom och man varken svimmar, dör eller blir galen om man gör bort sig. Man ska vara medveten om det, avslutar Rikard Morawski.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...