Bakterier i maten gör magen glad

Bakterier är både våra vänner och fiender. Vi har ett kilo bakterier i mag-tarmkanalen och för att vi ska må bra måste det råda balans i tarmfloran.

De nyttiga bakterierna måste hålla de sjukdomsframkallande i schack.

Den nya mattrenden är just att tillsätta de nyttiga bakterierna i maten. De ska göra magen lugn, hämma tillväxt av salmonella och hålla tarmarna i balans.

Äter du filmjölk eller yoghurt på mornarna? Då får du också i dig en massa nyttiga bakterier.

Mjölksyrabakterierna omvandlar sockret till syra och den sura miljön som bildas jagar bort sjukdomsbildande bakterier och förhindrar förruttnelse.

Först i fil och soppor

”Bakteriematen” dök först upp som hälsofiler och fruktsoppor med olika typer av bakteriekulturer. Sedan har nya produkter lanserats.

Nu finns fler mejerivaror med ”snälla” bakterier som mjölk, yoghurt, juice och cottage cheese (keso).

Nu lanseras också ProViva Active, en ny hälsodryck där den verksamma substansen är mjölkbakterien lactobacillus plantarum, som sägs ha en stärkande inverkan på tarmslemhinnan. En annan komponent är snabba och långsamma kolhydrater, sockerarter, vars effekt är att fylla på kroppens energidepåer. En liten mängd vassleproteiner är också tillsatt för att hjälpa till att lagra sockret snabbare i musklerna.

Dessutom innehåller drycken speciella vitaminer och mineraler – så kallade antioxidanter – som motverkar de fria syreradikaler som bildas vid bland annat stress och hög arbetsbelastning. Enligt en studie som tillverkaren låtit genomföra ökar drycken den antioxidativa kapaciteten hos personer med högt arbetstempo.

Alternativ till antibiotika?

Det pågår forskning för att se ifall bakterier kan bli ett alternativ till antibiotika i framtiden. Försök visar att bakterier är effektiva mot infektioner i tarm och mage och kan fungera som antibiotika vid vissa infektioner.

Bakteriefloran i tarmen är viktig för att stimulera kroppens immunförsvar. De snälla tarmbakterierna är också viktiga för att få en normal läkning av tarmslemhinnan genom att de bildar fettsyror med korta kedjor då de jäser.

Av: Camilla Nilsson & Petra Holm