Behandlingarna som botar diabetes
Svenska patienter testar nytt vaccin mot diabetes
Ett första vaccin, GAD, mot diabetes är på väg.
48 svenska patienter med vuxendiabetes ska nu för första gången testa vaccinet.
Deras diabetes kräver inte insulininjektioner, men riskerar att göra det.
– Vi ska se om vaccinet kan förhindra att deras diabetes blir insulinberoende, säger Carl-David Agardh, professor i klinisk diabetesforskning i Lund och som leder studien.
Vaccinstudien tros komma igång före årsskiftet. Vaccinet ska till att börja med testas på en viss grupp patienter med vuxendiabetes. Cirka tio procent av typ 2 diabetiker bildar antikroppar mot ett kroppseget protein, GAD, en form av diabetes som kallas LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Proteinet GAD finns bland annat i bukspottkörteln där insulin produceras. Antikroppsreaktionen mot GAD medverkar i den process som får försvarssystemet att angripa de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och förstöra dem. Det innebär att insulinproduktionen upphör. Cirka 85 procent av de med LADA får då typ 1 diabetes som kräver insulininjektioner.
Vaccinering med proteinet GAD är en form av sensibilisering som används vid allergi. Det innebär att kroppen successivt får vänja sig vid det ämne man inte tål. I det här fallet gäller det proteinet.
– I djurförsök har man sett att den autoimmuna processen stannar av. Angreppet mot de insulinproducerande cellerna stoppas upp så att de kan fortsätta producera insulin.
Transplanterade celler ersätter insulinspruta
Inom en snar framtid kan kanske typ 1 diabetes botas och diabetiker slippa insulinsprutor.
– Vi hoppas på sikt kunna programmera celler till att producera insulin och även skydda dem så att de inte förstörs av immunförsvaret som sker vid typ 1 diabetes, säger Helena Edlund, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Umeå universitet.
Hennes forskning på bukspottkörteln, som producerar insulin, och dess utveckling under fosterstadiet har nu uppmärksammats internationellt.
Hon har påvisat den signalmekanism som programmerar förstadieceller eller omogna bukspottkörtelceller så att vissa utvecklas till att producera hormonet insulin (cirka två–tre procent av cellerna) och andra (cirka 90 procent) att producera bukspott (matspjälkningssekret).
– I och med att vi känner till signalmekanismen kan vi också på sikt lära oss att styra programmeringen. Vi skulle till exempel kunna manipulera alla celler i bukspottkörteln att producera insulin, säger hon.
Ett sätt är att använda kroppens egna stamceller, som man forskar intensivt på.Det är omogna celler som har kapacitet att få olika funktioner i kroppen. Man vet att stamceller finns i hjärnan och i blodcellsvävnad. Sannolikt även i bukspottkörteln. Ett annat sätt är att använda stamceller från embryon. När man, förenklat, odlat cellerna utanför kroppen och fått dem att producera insulin transplanterar man in dem på lämplig plats i kroppen.
– Bäst vore att kunna stimulera stamcellerna eller förstadiecellerna direkt i bukspottkörteln.
Sjukdomen har gjort popstjärnan stark Martin har tagit 25 000 sprutor
Behandlingarna som botar diabetes Svenska patienter testar nytt vaccin
Slipp din rädsla Så gör du dig fri från fobin Ulrica slapp sin sprutfobi Fobin styrde hennes liv Bli fri från fobin - följ de 9 stegen TYCK TILL Har du någon fobi? 33 frågor du aldrig vågat ställa om sex Malena Ivarsson svarar på det du aldrig vågat fråga...
Ge allt på spinning Den tuffa cykelturen ger bästa konditionen.
Fyll hela hösten med energi i år Tips på hur du klarar höstmökret. Så orkar du mer Gör din egen handlingsplan för att bli piggare 55 medel som gör dig pigg och frisk Hjälpen när förkylning eller nedstämdhet slår till TYCK TILL: Vilket är ditt bästa tips mot höstdeppigheten? TYCK TILL: Hur botar du din förkylning? Dela med dig och få ideér.
Löss i familjen - vad gör jag?
Influensaviruset sätter forskare på prov
Förkylning - smittar mer än du tror
Enbart situps gör dig inte smal om midjan Träningsvärk - går det att motverka 
MER INTERAKTIVT:
TYCK TILL Vilket är ditt bästa tips mot akne? TYCK TILL Vilket är ditt bästa tips mot blyghet? TYCK TILL Vad tycker du om lightprodukter? Är de bra eller farliga för kroppen?
TYCK TILL Vilket är ditt bästa träningstips? Läs fler hälsaartiklar Arkiv med gamla artiklar.
Frida Håkansson
Nya tabletter hjälper vuxna diabetiker
Vuxendiabetiker kanske slipper insulinsprutor på sikt tack vare ett nytt läkemedel, substansen rosiglitazon.
Tabletten, med preparatnamnet Avandia, fungerar som ett smörjmedel för insulinet och gör så att kroppens celler enklare kan ta upp socker (glukos) ur blodet.
– Det får framför allt fettcellerna att bilda mer signaler eller hämma blockerande signaler så att sockret lättare kan ta sig in i cellerna.
– Det är det mest intressanta som hänt i behandlingen av vuxendiabetes på 50 år, säger professor Peter Arner vid Centrum för Metabolism på Huddinge universitetssjukhus.
Patienter med vuxendiabetes (typ 2) har otillräcklig insulinproduktion och tar sämre upp glukos i vävnaderna.
Cirka en fjärdedel måste ta sprutor med insulin för att kunna hålla blodsockret på normal nivå.
På sikt riskerar alla med sjukdomen att behöva insulininjektioner.
– I USA ska typ 2 diabetiker få använda preparatet i kombination med insulininjektioner. De behöver kanske då färre sprutor och lägre doser med insulin – och slipper kanske injektionerna helt på sikt.
I Sverige ska det i första hand användas i kombination med äldre preparat eller när dessa inte längre fungerar.
De äldre medlen ökar frisättningen av insulin eller förbättrar sockerupptaget.
Det nya medlet kan ha vissa biverkningar, framför allt ben-svullnad, viktuppgång och blodbrist.
Kommentera
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du?
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11
...