Låt blodgruppen  styra hur du äter

Fel kombinationer kan försämra ditt immunförsvar

Vilken blodgrupp du har påverkar hur du bör äta.
Foto: MIKAEL GUSTAVSEN
Vilken blodgrupp du har påverkar hur du bör äta.
HÄLSA

Det är inte ofta vi tänker på vilken blodgrupp vi har.

Men kanske borde vi det - varje gång vi äter. Blodgruppen påverkar nämligen hur vi bör äta.

Teorierna om blodgruppens betydelse har utvecklats av den amerikanske läkaren Peter D"Adamos i bästsäljaren "Eat right for your blood type" som kom 1996. I USA - liksom i exempelvis Norge - är "blodgruppsätande" redan en spridd och väl etablerad trend.

I Sverige har dessa tankar återgivits i bland annat immunologen Susanna Ehdins böcker.

Enligt blodgruppsteorierna bör personer med blodgrupp A eller 0 (86 procent av svenskarna) vara försiktiga med komjölksprodukter. Blodgrupp B bör passa sig för rågbröd, och blodgrupp AB bör se upp med nötkött och kyckling.

Blodkropparna har olika strukturer

Orsaken är att blodkropparna hos de olika blodgrupperna har olika sockerstrukturer på cellytan. Dessa i sin tur stämmer mer eller mindre väl överens med de varierande slagen av proteiner med sockergrupper som finns i olika sorters mat.

- Mat som inte stämmer med ens blodgrupp kan vara retande för immunförsvaret och på sikt leda till försämrat blodflöde, säger Susanna Ehdin.

Enligt Anders Örn, docent i immunologi vid Karolinska institutet, kan forskningen ännu inte vare sig bekräfta eller vederlägga tankegångarna om nyttan av individuellt ätande efter blodgrupp.

- Jag vill inte säga att det är humbug. Det kan inte uteslutas att det finns ett korn av sanning i de här teorierna, säger han.

Han noterar att det är känt sedan länge att det finns ämnen i maten - lektiner - som på olika sätt binder in till sockermolekyler i cellytorna, inklusive blodkropparna.

- Om två personer med olika blodgrupper äter samma sak kan det få olika konsekvenser. Samma lektin kan aktivera olika cellytemolekyler. På så vis finns det en hel del i dessa teorier som stämmer med verkligheten. Men ännu har det inte forskats tillräckligt i frågan, säger Anders Örn.

Per Högfeldt