Magont med diarréer, förstoppning, gaser. . .
Nu finns nytt hopp för patienter som lider av den dolda folksjukdomen IBS (Irritable Bowell Syndrome eller funktionell magtarmstörning).
Gåtan med IBS, tidigare kallad colon irritabile, tycks vara på väg att lösas.
- Det är dags att avpsykologisera sjukdomen. Vi blir alltmer på det klara med att huvudorsaken inte är psykisk, som man tidigare trott. Det rör sig mer om fysiologiska störningar i tarmen, säger Magnus Simrén, magtarmspecialist och forskare på IBS på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Hos en fjärdedel av de med IBS har sjukdomen till exempel startat med en maginfektion. Infektionen har läkt ut, men störningar i tarmen har kvarstått.
- Psykologiska faktorer kan dock ha viss betydelse. Stress, till exempel, kan förvärra symtomen, säger Magnus Simrén.
Hans forskargrupp har i studier bland annat funnit att IBS-sjuka som grupp har mer eller mindre av vissa neuropeptider, "tarmhormoner", än friska som grupp.
- De påverkar rörelsemönster och impulser i tarmen.
Man har också mätt känsligheten eller smärttröskeln i tarmen.
- Vi vet till exempel att patienter med IBS får ont eller får besvär när de äter och måste springa på toaletten. Vi har nu i studier sett att när man tillför fett i tunntarmen så ökar känsligheten i tjocktarmen.
Man har även sett att tunntarmen har fler tryckvågor som vandrar uppåt än nedåt hos IBS-sjuka jämfört med friska.
Annan forskning tyder också på att orsaken till IBS kan finnas mer i "tarmarna än i huvudet". I en mindre studie på tio patienter med svår IBS på Huddinge sjukhus har man för första gången tittat på tarmens nervceller i samband med IBS.
- Vi fann då en inflammation i tarmens nervsystem i nio fall av tio. Det kan ha att göra med någon form av virus- eller bakterieinfektion, säger Greger Lindberg, överläkare och magtarmspecialist på Huddinge sjukhus.
Man vill nu kunna bekräfta resultatet i större studier.
- Man klassar IBS som psykosomatisk därför att man inte hittat någon organisk orsak med tillgängliga undersökningsmetoder. Det gällde även den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös colit, astma och magsår. De sjukdomarna har i dag andra förklaringar.
Ett nytt läkemedel mot IBS kan dessutom vara på väg. Det gäller substansen tegaserod. Det är avsett för dem med IBS som har förstoppning som dominerande symptom. Då rör sig tarmen långsamare än normalt.
Preparatet har effekt på mottagarceller för signalsubstansen serotonin i tarmväggen. 95 procent av serotoninet finns i tarmarna där det indirekt påverkar rörelserna och känsligheten i tarmen.
En annan substans, alosetron, väntades bli godkänt i Sverige nästa år.Läkemedelsbolaget har dock helt nyligen dragit in preparatet i USA, där det varit godkänt, och ska dra in registreringen för det i Europa. Man har funnit vissa svåra biverkningar med bland annat tarmskador hos ett fåtal patienter.
Tre av dem avled, men man är osäker på om det hade samband med preparatet.
Alosetron var avsett för kvinnor med IBS som hade diarré som huvudsymptom.
- Jag låter inte magen styra mitt liv längre
Ulrika har IBS
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...