Så håller du nyårslöftet

HÄLSA

Klockorna ringer och glasen höjs. Lyckönskningarna ljuder.

Och det är nu vi börjar lova.

För många symboliserar nyåret en ny start och ett bättre liv med nyårslöften som vi håller i två månader.

Hälsa hjälper dig att förverkliga de fem vanligaste löftena så att du kan välja nya nästa år.

Foto: MIKAEL GUSTAVSEN

Förr i tiden var nyåret den tid då man önskade sig något inför det kommande året och försökte sia om framtiden. Man var uppmärksam på varsel av allehanda slag och på nyårsnatten kunde man också få se så kallade årsgångare som besökte kyrkogårdar, gärden och andra viktiga platser för att få en vision av hur året skulle bli. Traditionen med nyårslöften har kort historia och man vet inte riktigt när vi började lova saker.

– Det finns faktiskt ingen forskning på området, säger folklivsforskaren Bengt af Klintberg.

Inte heller på Svenska Akademins ordboksredaktion har man några gamla noteringar om nyårslöften. Den äldsta är från 1965.

Realistiska mål

Vi är sällan nöjda med oss själva och det vi gör. Antingen är det för mycket av något: stress, mat, arbete, alkohol eller tobak till exempel. Eller för lite: tid, fritid, samvaro, arbete eller kanske kärlek. Nyåret är också en tid när vi ska börja eller sluta med något.

Ibland är det förstås högst motiverat att förändra våra liv, när någon vana blivit till ett hot mot hälsan, till exempel. Men ofta ligger missnöjet på en annan nivå. Vi har perfektionistiska, näst intill ouppnåeliga ideal, och tror att när vi nått dem får vi balans och kontroll och ska må mycket bättre. Till och med bli lyckligare.

I den stund man ger ett löfte behöver man känna att man har möjlighet att nå det. Så strunta i den ideala verkligheten och sätt upp realistiska mål. Det är bättre att komma en liten bit på vägen mot ett sundare och mer balanserat liv än att falla redan vid starten på grund av att ribban är för högt satt.

Håll löftet till dig själv

Irene Ahlberg (halsa@aftonbladet.se)