Mindre mens med ny metod

Enkelt kirurgiskt ingrepp stoppar rikliga blödningar

HÄLSA

Mer än var fjärde kvinna har problem med riklig mens.

Hälften av dem tycker att mensen hindrar dem från att leva ett normalt liv.

Men det finns hjälp att få.

Nu ska forskarna testa en ny metod, där man med ett enkelt kirurgiskt ingrepp stoppar de rikliga blödningarna.

Foto: Börje Thuresson

När inte ens dubbla bindor och tamponger kan hejda menstruationen är det lätt att hålla sig för skratt.

Du hoppar över gympan, simningen, joggningen. Och teatern, bion och restaurangen. Du hoppar i själva verket över det mesta. Helst skulle du vilja stanna hemma tills du slutat blöda.

Mer än var fjärde kvinna tycker att hon blöder för mycket. Och hälften av storblödarna tycker att mensen hindrar dem från att leva som vanligt.

Beror på muskelknutor

När den sammanlagda mensblödningen är större än 80 milliliter brukar den betraktas som riklig och 80 milliliter är inte mer än drygt fem matskedar. Men många kvinnor blöder förstås bra mycket mer än så.

Riklig mens beror hos två av tre kvinnor på myom, muskelknutor, i livmodern. Minst fem procent har von Willebrands sjukdom, en ärftlig blödarsjukdom som gör att blodet levrar sig sämre än normalt. Hos resten går det inte att hitta någon speciell orsak.

Många tror att det är normalt att blöda mycket eftersom deras mamma gjort det, och därför söker de inte hjälp för sin rikliga mens.

– Det finns ett mörkertal, säger överläkare Adel Aziz, Borås lasarett.

Men mensen behöver inte vara ett handikapp. Det finns bot och många medel som kan minska mensen till hälften.

Plastkulor i ljumsken

Det senaste är att täppa till en del av de blodkärl som grenar sig in i livmodern och försörjer den med blod.

Pyttesmå plastkulor, mindre än en fjärdedels millimeter i diameter, sprutas in i blodkärlen. Kvinnan är lokalbedövad och kan gå hem någon timme efter ingreppet.

– Vi sticker in en kateter i ett blodkärl i ljumsken och för den genom blodkärlet till livmodern, förklarar doktor Adel Aziz.

När det inte längre kommer lika mycket blod till livmodern minskar också mensmängden.

Än så länge är metoden på forskningsstadiet och Adel Aziz är i färd med att hitta lämpliga patienter som kan delta i den första svenska studien.

Tekniken med plastkulor används i Frankrike, Storbritannien och USA, bland annat för att minska storleken på myom, muskelknutor i livmodern.

Enklare är förstås att köpa tabletter mot riklig mens på apoteket.

Receptfria Cyklo-F och Cyklokapron, som kräver recept, innehåller samma substans, tranexamsyra. Medlet gör så att blodet levrar sig. Mensen forsar inte längre utan kommer mer klumpvis.

Om du har haft blodpropp bör du däremot inte ta Cyklo-F utan att först tala med din läkare.

Gestagener är hormoner som minskar livmoderslemhinnans tillväxt. Slemhinnan blir inte lika tjock och eftersom det är denna som stöts ut vid mens så blir också mensblödningen mindre.

Gestagener finns i till exempel hormonspiralen Levonova, p-sprutan Depo-Provera och p-staven Norplant samt i minipiller som Follistrel och Mini-Pe. Ibland fungerar det bättre med gestagentabletter under tio – tolv av menscykelns dagar eller med vanliga p-piller.

Gestagener kan hos vissa kvinnor påverka humöret och hyn. En del blir ilskna för minsta småsak, andra drabbas av akne eller ökad hårväxt.

Ballong eller operation

Om läkemedel inte minskar blödningarna tillräckligt kan en del av livmoderslemhinnan hyvlas bort. Doktorn för in ett vasst redskap i livmodern och skär bort slemhinnans yttersta skikt medan kvinnan är sövd.

Termoballongen ger samma resultat. En ballong förs in i livmodern och fylls med en vätska som hettas upp. Värmen skadar slemhinnan och blödningarna minskar.

Om ingenting annat hjälper kan livmodern tas bort. För kvinnor med stora myom kan detta vara enda sättet att kunna leva normalt alla månadens dagar.

De flesta upplever det som en befrielse att slippa blöda, men för en del är ingreppet smärtsamt psykiskt och var tionde blir deprimerad.

Världsrekord även under mensen

Eva Tiwe (halsa@aftonbladet.se)