Brrr... så skönt

Ishotellet i Jukkasjärvi bjuder på oväntade upplevelser

1 av 2 | Foto: TOMAS UTSI
HÄLSA

Hur var det? Hur var det?

Hinner knappt börja berätta om min natt på ishotellet i Jukkas-järvi förrän varenda kotte vill veta sanningen.

Tyvärr måste jag göra tvivlarna besvikna. Har nämligen aldrig sovit så gott!

Allt ni hört och sett på bilder måste upplevas på plats.

På kvällen, efter en god värdshusmiddag, noterar jag en något nervös spänning bland oss gäster som beträder en blåsig Golgata-vandring ner till själva ishotellet.

Men i jämförelse med de 25 vindpinade kallgraderna utomhus känns känns hotellets sex minusgrader riktigt behagliga. Nästan som en värmestuga. Åtminstone för oss nattgäster som samlats i isbaren och försöker stärka självförtroendet med en sista skvätt av en mycket känd svensk dryck.

Från hela världen

Vi har kommit från hela världen, för att en gång i livet dela samma upplevelse.

Sängbotten är uppbyggd med en trästomme, försedd med tjock madrass och, över det, flertalet renskinn. Väl nere i sovsäcken inträder den stora tystnaden, inte ett ljud tränger igenom de metertjocka snöväggarna. Värmeljusen på väggarna och lamporna under sängen sprider en trolsk, lite medeltida stämning.

Känner ångesten börjar krypa i kroppen, här är jag ENSAM, totalt utlämnad åt, vad jag tror, en sömnlös natt.

Inget fönster att blicka ut genom, ingen fjärrkontroll att bläddra med. Herregud, vad har jag gett mig in på?

Plötsligt sprider sig en skön värme upp från tårna, kroppen slappnar av. Ett underställ, eller en t-shirt, räcker för att hålla behaglig kroppstemperatur i polarsovsäcken. Humöret, som nyss var nära nollpunkten, svänger som genom ett trollslag. Tänk, så himla skönt!

Vaknar mitt i natten och upptäcker att hotellet saknar toa på rummet. Ett faktum, som visserligen noga poängterats av guiderna, men vars konsekvenser inte riktigt tagits på allvar. Av somliga.

Jakten på befrielse, i sällskap med två toffelförsedda, lätt förvirrade japaner, blev, i de dunkla snökulvertarna, en huttrande kall, ödesmättad orientering. Men därmed är också det enda negativa sagt om Jukkasjärvis stora turistattraktion.

Serverar varm lingondricka

Hinner knappt ner i sovsäcken igen förrän sömntåget tar mig med på en ny resa.

Drömmarna har jag glömt, men inte guiden Marina Källvik glada min när hon, halv åtta på morgonen, purrar mig och serverar varm lingondricka på sängkanten.

- Nice ice, nice ice, upprepar Jack och Michelle Benatta från Highgate, två hänförda engelsmän. Andries och Liezl Botha från Sydafrika bara gapar. De har inte ens sett snö förut

Gösta, Perry, Kjelle, och de andra 25 nattgästerna från Atri Lithells "korvgäng" utväxlar erfarenheter i hotellets upptiningsbastu. Några har sovit bra, andra, de som inte vågade lämna sovsäckarna för att leta efter toaletterna, lite sämre.

- Men, so what, skrattar Tony Oldenburg från Linköping. Det här äventyret glömmer jag aldrig.

Smälter bort när våren kommer

Tomas Sjöman