Lär dig gräla på rätt sätt

HÄLSA

Avundsjuka och frustration över att behöva lyda chefen.

Där har du två av de vanligaste anledningarna till gräl på jobbet.

Vi förvandlas till envisa fyra-åringar som stampar med foten och säger och skriker nej.

Hälsa lär dig gräla rätt på jobbet.

Lasse Brännlund lär dig att hantera konflikter.
Foto: Börje Thuresson
Lasse Brännlund lär dig att hantera konflikter.

Där det finns människor finns det konflikter. Det är oundvikligt att någon gång bli osams med kollegan, ha en dispyt med chefen eller sura för att det inte blev som man ville.

Blir man illa behandlad måste man ha rätt att säga ifrån. Att alltid vara snäll och foglig är att undertrycka sin personlighet.

– Generellt sett lägger vi band på oss när vi är på jobbet. Vi grälar inte lika lätt med en kollega som vi gör med en partner eller en familjemedlem. Sen finns det en del människor som söker sig till problemmiljöer för att dölja sina egna brister. De är konfliktparasiter som ständigt söker nya värddjur, det vill säga nya konflikter, säger Lasse Brännlund, psykolog och organisationskonsult och författare till ”Konflikthantering – handbok för realister”.

Vi förvandlas till fyraåringar

Det finns många anledningar till att vara missnöjd på jobbet. Man kan också vara arg på partnern eller någon vän men låta ilskan gå ut över chefen. För precis som barn tycker vi vuxna att det är svårt när andra bestämmer. Därför kan vi förvandlas till egensinniga fyraåringar när vi inte får göra som vi vill.

– Man blir sur för att man tycker att en kollega har en bättre relation med chefen, har en finare stol, nyare dator, går först ut genom dörren och så vidare, säger Lasse Brännlund.

En vanlig anledning till irritation är när man känner igen drag av sig själv i en kollega. Drag som man inte gillar och som avslöjar det vi inte vill se hos oss själva.

– Sedan blir det lätt så att man letar fel hos kollegan. Man blir ilsken om han eller hon inte diskar en kaffekopp, inte lägger tillbaks papper eller på annat som är rena bagateller, säger Lasse Brännlund.

Ofta är vi omedvetna om varför vi retar oss på en speciell person. Men tar man inte tar reda på orsaken är det risk att det går riktigt illa.

– Vi är dåliga på att prata med varandra. Vi försöker in i det längsta undvika konflikter och är hellre missnöjda och irriterade än diskuterar vad det är som är fel.

Ofta konflikter på skolor

Många chefer är dåliga på att ta itu med problem på jobbet och bidrar därmed till att befästa konflikterna istället för att stävja dem. Det blir lätt dålig stämning om det inte finns klara regler och tydlig ledning på en arbetsplats.

Lasse Brännlund har märkt att de flesta konflikterna sker på arbetsplatser där man arbetar med människor, som på skolor, inom vården och olika servicebranscher. Ju mer social arbetsplatsen är, desto större risk för konflikter. Det är färre konflikter där den dagliga stressen är hög. Man hinner helt enkelt inte bråka.

När man grälar med kolleger som man inte känner så väl, måste man tänka på att gräla med måtta.

– Om man inte känner till kollegans bakgrund eller problem är risken stor att man går för hårt fram och sårar personen djupt, varnar Lasse Brännlund.

Acceptera därför andras egenheter och respektera att de kanske inte tycker som du. De kan ändå ha lika rätt som du.

10 steg i Hälsas grälskola

Petra Holm