Tre metoder som hjälper mot ätstörningarna

1 av 4 | Foto: Mårten Svemark
Även killar kan få anorexi. Magnus Carlsson, sångare i Barbados, har tidigare varit drabbad.
HÄLSA

Det finns flera sätt att behandla ätstörningar.

Två vanliga modeller i Sverige är mandometerbehandling – att lära sig äta utifrån ett dataprogram – och kognitiv beteendeterapi.

Gruppbehandling är en tredje, ny behandlingsform.

1. En dator lär patienten att äta rätt

En dator som väger maten när man äter lär patienter med ätstörningar att äta rätt.

– De måste träna in ett nytt ätbeteende precis som man måste lära sig gå, säger Cecilia Bergh, chef för Anorexicentrum vid Novums forskningspark i Huddinge.

Behandlingen kallas mandometermetoden. Den innebär att man äter på en tallrik med en viss matportion som står på en ”datorvåg”. Vågen är kopplad till en datorskärm med förprogrammerade kurvor. De visar hur matportionen minskar i vikt under måltidens gång, hur fort man äter och hur mätt man är.

– Datorn är något neutralt som med kurvorna talar om hur du ska äta. Det upplevs som en trygghet. Det är inte någon som grälar, tjatar eller blir ledsen för att man inte äter som man ska, säger Cecilia Bergh.

Anorektiker blir proppmätta av en ytterst liten portion. Med datorvågen lär de sig äta mer och att känna sig mindre mätta.

– Med bulimiker är det tvärtom. De äter mängder utan att känna sig mätta. De lär sig äta mindre och att känna sig mer mätta. Så lär man successivt in ett nytt ätbeteende.

Brukar vara friska efter ett år

Behandlingen pågår ett år. Patienter med anorexi brukar återfå ett normalt ätbeteende efter tre–fyra månader och förklaras friska efter ett år.

– De ska då ha normal vikt, normala laboratorievärden, vara i psykisk balans och vara tillbaka i skola eller arbete och hos kamrater. De ska också själva säga att mat och vikt inte längre är ett problem.

Det gäller även för bulimiker. Det som skiljer är att de ska ha varit fria från hetsätning och kräkningar de senaste tre månaderna.

I behandlingen ingår även vila i värmerum efter måltiden.

– Värme dämpar ångest och gör att man slappnar av.

Målet är att med stöd och samtal ge patienterna självförtroendet tillbaka och hjälpa dem ut i ett socialt liv igen. Man har hittills friskskrivit 89 patienter.

Metodiken utarbetades från början för att forska på patientgruppers ätbeteende och mättnadskänsla. Första anorexipatienten prövade metoden 1993. Det blev starten på Anorexicentrum.

CHATTA med Cecilia Bergh på måndag klockan 13.00

2. Terapi motverkar rädslan

Kognitiv beteendeterapi används framför allt för att behandla olika former av fobier. Ätstörning är en form av fobi, anser Ann-Catrin Rydbjer, psykoterapeut med inriktning på kognitiv beteendeterapi och ordförande i Anorexibulimiföreningen i Södertälje.

– Patienter med ätstörning har en fobisk rädsla för sina egna känslor. De ser allt i svart. De är väldigt ”hjärntvättade” att tänka destruktivt om sig själva. Att de inte duger, att deras kroppar är äckliga och fula. Att de inte är värda att äta, säger Ann-Catrin Rydbjer.

– De vill vara duktiga för att bli accepterade. De har tagit på sig skuld och ansvar som de inte klarar av. Det sker ofta under puberteten då ätstörningen bryter ut, säger hon.

De ska i terapin lära sig förstå sig själva och våga se vad som ligger bakom ätstörningen. De ska lära sig förstå att de duger som de är och att vända en destruktiv tillvaro till ett konstruktivt liv fyllt av möjligheter.

– I terapin stannar vi upp vid varje negativ tanke som dyker upp. Vi tittar på vad den betyder och att den inte är farlig. När man börjar få kontroll över tankarna börjar man också äta. Det är min erfarenhet. Det är också en process som kan ta olika lång tid.

I terapin lär sig patienterna också att successivt minska på fysisk träning.

– Liksom vid annat missbruk får de abstinensbesvär och blir rastlösa om de inte tränar.

3. Gruppen ger trygghet

Gruppbehandling är en ny vårdform vid Stockholms centrum för ätstörningar.

– Patienterna kan då se att de inte är ensamma. De kan lära av varandra och stödja varandra, även senare i livet, säger Anna-Maria af Sandeberg, chef för verksamheten.

Behandlingen, som nyligen startat, innebär att patienterna skriver kontrakt för ett dagvårdsprogram under 16 veckor. De får då bland annat delta i bildterapi, sjukgymnastik och ätträning.

– Man äter tillsammans. Målet är att de ska få igång ett normalt ätande, få ett bättre självförtroende och en bättre självbild. De här patienterna känner ett stort förakt mot den egna kroppen, säger hon.

Behandlingen ska utvärderas i en studie.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson