”Jag blev rädd för att uppträda”

1 av 2 | Foto: ANDERS DEROS
Jonathan Knight från 80-talsbandet New Kids on the Block.
HÄLSA

Du kan inte andas. Hjärtat skenar i ditt bröst och benen ger vika. Du är övertygad om att du håller på att dö. Så beskriver Jonathan Knight sin panikångest. Under 80-talet var han en firad popstjärna i New Kids on the Block.

Gruppen var på 80-talet vad N-Sync och Backstreet Boys är idag. Fem välsjungande och stylade killar som slog musikbranschen med häpnad. Vad ingen visste var att en av killarna, Jonathan Knight, led av svåra och återkommande panikattacker.

Hos Oprah Winfrey, USAs främsta pratshowdrottning, berättade han nyligen om sitt handikapp.

- Tiden med New Kids on the Block var oerhört intensiv. Horder av skrikande fans. Efter ett tag kände jag bara obehag inför att uppträda och ställa upp på intervjuer. Jag fick panikattacker på scenen. Jag svettades. Hjärtat bultade. Munnen blev alldeles torr. Jag kände mig fångad, säger han.

Går i terapi i dag

Det var 1993. De följande åren kommer Jonathan knappt ihåg. Han isolerade sig från omgivningen. Rädslan för nya attacker fanns ständigt där. I dag mår han mycket bättre. Han går i terapi och har lärt sig att möta rädslan.

- Att tillåta och acceptera rädslan istället för att fly, är ett steg på vägen till att lära sig hantera panikattackerna, säger Göteborgspsykiatrikern Sven Andersch, expert på panikångestsyndrom.

I Sverige beräknas 45 000-135 000 människor lida av panikångest.

Typiskt för panikattackerna är att de ofta kommer plötsligt, i bankkön eller kanske när man väntar vid ett rödljus. De flesta som drabbas fattar inte riktigt vad som händer med dem.

Vanliga symptom är hjärtklappning, andnöd, svettningar och yrsel.

Får inte alltid rätt vård

- Många känner intensiv dödsångest och söker upp läkare för att de tror att de kanske drabbats av en hjärtinfarkt. Tyvärr får de inte alltid rätt vård till en början eftersom de söker för rent kroppsliga symptom, säger Sven Andersch.

En mängd olika faktorer kan utlösa attackerna: trassel i äktenskapet, ekonomiska bekymmer eller problem på arbetet. 99 procent av fallen är nästan alltid stressrelaterade.

- Det finns även biologiska orsaker. Lågt blodsocker, sköldkörtelsjukdom och droger som hasch eller alkohol. Viss ärftlighet har man också kunnat se.

Som en bieffekt till panikångesten utvecklas inte sällan agorafobi, torgskräck. Rädslan för attacker gör att man undviker att vistas bland folk. Åka buss är otänkbart, man tar trapporna istället för hissen och slutar gå till affären.

Men det finns hjälp att få.

- Det här är ingenting som man ska behöva leva med, säger Sven Andersch och berättar att med så kallad kognitiv beteendeterapi kan de flesta som lider av panikångestsyndrom bli hjälpta.

Ibland kan det också vara nödvändigt med antidepressiva mediciner under en period.

- Åtta av tio kan helt bli av med sin panikångest.

Vad är en panikattack?

Så kontrollerar du paniken

Vanligare hos kvinnor

Caroline Forsman