Fråga psykologen

HÄLSA

Kerstin Hellström är leg psykolog och leg psykoterapeut. Hon arbetar med kognitiv beteendeterapi och i första hand med ångest, fobier och stress.

Har du frågor om psykologi skicka ett mail till: fraga.halsa@aftonbladet.se

eller skriv till: Fråga Psykologen,

Aftonbladet Hälsa, 105 18 Stockholm

Är det verkligen lönt att leva?

Under de senaste veckorna har jag haft tankar som inte är trevliga. Jag tänker att det inte är lönt att anstränga sig, för jag ska ändå dö och ingen kommer att ha nytta av det jag gör i framtiden. Detta går ut över mitt skolarbete eftersom jag inte tycker det är lönt att plugga till tentor. Jag är vanligtvis en positiv och optimistisk person. Därför skulle jag vilja veta vad jag ska göra för att slippa dessa tankar.

De tankar som du har är tankar som drabbar en då och då i livet. Det är ju sant att vi alla ska dö. Men motfrågan är hur vet du att det inte är lönt att göra saker? Kanske är allt det vi gör kanske inte jätteviktigt för framtiden, men det kan vara viktigt just nu för stunden. Och det kanske är just det som är meningen med livet, att göra saker och att ta risker för att må bra i stunden.

Dottern får panik av blod

Min dotter har så fruktansvärd svår sprutskräck att hon gråter och ibland till och med kräks för ett stick i fingret. Det gäller inte bara sprutor utan även om hon gör illa sig och det börjar blöda. Om det blöder, det behöver inte blöda mycket, så blir hon så hysterisk att det låter som om hon brutit alla ben i kroppen minst. Vart kan man vända sig för att få hjälp?

Det låter som om din dotter lider av blodfobi och behandlingen för detta är kognitiv beteendeterapi. Det framgår inte hur gammal din dotter är. Om hon är under 18 år söker ni till Barn och Ungdomspsykiatriska mottagningen och om hon är över så är det den psykiatriska öppenvårdsmottagningen där ni bor. Ni kan också söka direkt till en utbildad kognitiv beteendeterapeut som är insatt i behandlingen för blodfobi. Dessa kan man hitta på gula sidorna i telefonkatalogen under psykologer och psykoterapeuter.

Jag är ensam – vad gör jag?

För ca 1,5 år sedan förlorade jag min fru sedan 30 år i cancer. Känslan av ensamhet har varit mycket smärtsam. Jag har tappat den sociala biten helt och avskärmat mig från människor. Jag känner inte längre något för andra.

Jag behöver ha något som sätter igång mig innan jag eventuellt söker kvalificerad hjälp.

Det finns en del litteratur i handeln som du skulle kunna ha hjälp av. Jag tycker dock att du i första hand bör söka hjälp så kanske du den vägen får information om hur du ska gå vidare och litteraturtips. Du kan boka ett första samtal hos någon för att gå igenom din situation och se om en fortsatt kontakt skulle kunna hjälpa dig.