Närkontakt av tredje graden

Hälsa dök med delfiner i Israel - på deras villkor

1 av 3 | Foto: dolphin reef
nyfiken. En av delfinerna vid Dolphin Reef i Israel granskar närgånget fotografen och Hälsas reporter Petra Holm (till höger). Delfinerna kommer självmant till inhägnaden för att leka med tränare och turister.
HÄLSA

Jag är kär.

Men föremålet för min kärlek lägger bara huvudet på sned, knirrar lite och ler som Mona Lisa innan han puffar till mig och försvinner.

Undrar vad min man säger om jag tar hem en delfin?

Jag vet inte vad han heter, men jag kallar honom Flipper. I en kvart har han simmat runt, runt mig och nyfiket lett mot mig. Förmodligen funderar han på om jag är en potentiell lekkompis, men när jag klumpigt plaskar till och flämtar efter luft när snorkeln hamnat på sned, ger han upp sina försök, sveper förbi mig och försvinner ner i djupet.

Jag är vid Dolphin Reef, strax utanför Eilat i Israel. Här, precis intill en lugn, gyllengul sandstrand med påfåglar spatserande under palmerna finns ett unikt projekt, ett samarbete mellan delfiner och människor.

Snett bakom mig bråkar tre unga delfinhannar. De bröstar upp sig, knirrar högljutt och försöker visa oss att de är störst, bäst och vackrast. Och stora är de. Jag känner mig som en liten mört när de simmar förbi, alldeles intill.

Delfinerna kommer frivilligt

Vattnet under mig sjuder av liv och när jag sänker ner huvudet under vattnet med snorkeln säkert förankrad, hör jag hur delfinerna pratar med varandra.

Tolv vilda delfiner kommer varje dag frivilligt till det inhägnade Dolphin Reef för att öva konster tillsammans med tränarna och för att hälsa på turisterna som turas om att, i små grupper, snorkla

eller dyka med delfinerna.

Inhägnaden har två stora ingångar under vattnet, så kontakten med människor är frivillig - och mycket populär. När som helst kan delfinerna återvända ut på djupt vatten i Röda havet om de tröttnar på uppståndelsen.

Föredrar sina tränare

Men delfinerna trängs ofta vid strandkanten för att ta sig en titt på dagens solbadare och de är alltid punktliga till dagens träning.

Förhållandet mellan delfinerna och tränarna är baserat på respekt - och massor med kärlek.

Och det är inte alltid delfinerna väljer att hälsa på en okänd simmare. Efter att ha pussats och busat med tränarna kikar de lite försiktigt, nästan blygt, på den här timmens fem man stora grupp.

Shy väljer reträtt, medan fyra-

åriga Shandy låter sig klappas på magen en stund. Han känns nästan som en blöt gummistövel, fast mjukare, lenare och behagligt sval i det ljumma vattnet.

En höggravid delfinhona simmar fram för att hälsa på tränaren, men undviker skickligt våra försök att klappa henne.

- Hon är lite extra försiktig och rädd nu när hon är gravid så jaga henne absolut inte. Låt henne komma till er om hon vill, säger tränaren Kim.

Känner sympati för barn

Att inte simma efter delfinerna är också regel nummer ett. Vill delfinerna hälsa så kommer de, annars är de kanske inte så sugna på nya bekantskaper just nu. Men oftast hälsar några av delfinerna på besökarna, särskilt barn och handikappade, eftersom de tycks hysa särskilt mycket sympati för människor som har någon form av problem, eller som är små och svaga.

Kanske tycker min nya kärlek Flipper att jag verkar lite väl tafatt med min snorkel, simfötterna och våtdräkten.

Varje gång jag klumpigt sparkar mig framåt i det klara vattnet, med fantastiska koraller och små färgglada fiskar bara några meter under mig, så kommer han simmande emot mig, ler sitt Mona Lisa-leende innan han sveper förbi, bort mot sina kompisar.

Undrar om han vill följa med hem?

De är mer lika oss än vi tror

Så mycket kostar det

Simma med delfiner

Petra Holm