Trummans monotona ljud ekar i rummet. Ljudet vibrerar i kroppen, man har svårt att värja sig.
Med hjälp av den suggestiva rytmen förs man sakta in i sig själv och vidare in i andra dimensioner.
Vi är 27 personer som ligger på madrasser i ett ljust rum på Akal center i Stockholm. I mitten sitter Calle Rehbinder med sin trumma. Utan ord och med rytmiska slag för han oss allt längre in i våra egna inre världar, där vi kan träffa på såväl vackra landskap, inre vägledare, kraftdjur som ödsliga vidder och jobbiga känslor. Allt beroende på var vi befinner oss i livet och med oss själva.
Innan vi startade vår resa berättade Calle om trumresornas långa tradition, såväl här i Norden som i andra kulturer. Trumresor är en shamansk teknik som exempelvis våra fornnordiska förfäder, indianerna, samerna och sibiriska shamaner använt och fortfarande använder för att snabbt försätta sig i ett tillstånd in i en annan dimension. Calle Rehbinder har anammat den fornnordiska traditionen.
I dessa världar, som vi kan få kontakt med även när vi drömmer, mediterar, tar droger, sportar, eller på andra sätt hamnar i en slags trans, kan vi få information, hjälp och vägledning och kanske också lära oss något om oss själva.
Ett möte med sitt kraftdjur
Ingången till den inre världen finns ofta i ett hål i marken, en tunnel eller kanske en grotta. Jag hittar ett hål jag kan slinka in genom och jag börjar åla mig framåt. Snart kan jag stiga upp i ett öppet vackert och grönt landskap med några enstaka röda blommor. En hjort dyker upp, det är det kraftdjur som jag mött många gånger tidigare i både trumresor och meditationer. Han ser alltid så glad ut, har alltid mycket att säga.
Trumman för mig vidare och jag tycker att ljudet är alldeles för högt. Det stör min upplevelse. Samtidigt förstår jag också att om ljudet varit lägre hade jag fått svårare att koncentrera mig. Så blir landskapet kalare och ogästvänligare. Fler djur dyker upp och plötsligt ser jag masker i många färger. Bilder på ansikten jag känner igen flimrar förbi, känslor väcks och jag förstår vad det vill säga mig. Samtidigt som en för mig väldigt speciell person dyker upp och tar min hand både känner och hör jag att trumman ändrar rytm och blir lugnare. Resan går mot sitt slut.
Så omvälvande upplevelser som jag haft vid tidigare trumresor har jag inte denna gång. Det var mer som en lugn bekräftelse. Men andra i gruppen vittnade om hur de såg sig själva brinna upp, flyga och förvandlas till kattdjur. Även inre äventyr kan ge kraftfulla upplevelser.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...