Blodpropp drabbar en av tio i luften

Fler dör av kärlsjukdom än i flygkrasch

HÄLSA

Nu är det dags att planera sommarens semestrar.

Ska du flyga? Tänk dig för. Risken att drabbas av sjukdomar i luften är större än risken att krascha.

En av tio medelålders passagerare kan få blodpropp under en långflygning.

Sjuk av flyget Varje år dör ett tusental passagerare i luften. Rör på dig – och undvik spriten – så minskar risken för blodpropp.
Sjuk av flyget Varje år dör ett tusental passagerare i luften. Rör på dig – och undvik spriten – så minskar risken för blodpropp.Foto: Börje Thuresson

Varje år dör omkring 1 000 personer på flygplan i hjärtinfarkt, slaganfall eller annan hjärt- och kärlsjukdom.

Det är fler än de 600–700 som dör i flygolyckor varje år.

Risken att få blodpropp under en långflygning är störst hos äldre och de som av andra skäl lätt får blodproppar.

– Den stora faran med blodproppar är att de kan lossna och föras vidare i blodsystemet till lungorna. Det är livshotande, säger Adrian Ström, flygläkare på SAS.

Sambandet mellan långvarigt stillasittande och blodpropp är starkare än man trott. Och mycket vanligare.

Förra våren presenterade den brittiske forskaren John Scurry och hans kollegor en studie där de undersökt 231 flygresenärer som flugit längre än åtta timmar i sträck. Var tionde passagerare i medelåldern fick någon form av blodpropp. De flesta var dock små och upptäcktes bara med ultraljud.

Farligt att sitta stilla länge

Adrian Ström vill inte oroa resenärerna.

– I de flesta fallen inträffade aldrig någon blodpropp. Andra studier visar att fyra, fem passagerare av tusen drabbas av blodpropp.

De flesta propparna passerar obemärkt och löses förhoppningsvis upp av sig själva efter hand. Men inte alltid.

En 28-årig kvinna kollapsade och föll ihop några minuter efter att hon landat på Heathrow flygplats i London i oktober 2000. Hon dog på vägen till sjukhuset. Obduktionen visade sedan att det var en blodpropp i benet som gått vidare till lungor och hjärta.

Troligen utan att den unga kvinnan märkt det.

Då kallades det ”ekonomiklass-syndromet”. Men blodproppar kan drabba alla som sitter stilla länge – alltså även i första klass.

– Blodet cirkulerar sämre när man sitter hopknölad. Men den tunna och torra luften bidrar också, säger Christer Paul, professor i blodsjukdomar vid Huddinge sjukhus.

Syregashalten är visserligen alltid 21 procent i kabinen, men den egentliga mängden är mindre eftersom luften tunnas ut till ett lägre tryck (motsvarande cirka 3000 meters höjd).

Vätskeförlust ger tjockare blod

– Man förlorar mycket vätska under en flygning vilket också gör blodet tjockare. Blodet cirkulerar långsammare och samlas i benen. Därför blir det lättare blodpropp där.

Det är lätt att själv påverka vätskeintaget. Helst ska man dricka 3–4 liter under en Atlantflygning.

– Men inte sprit, det torkar bara ut kroppen ännu mer, säger Christer Paul.

Genom att regelbundet röra på sig – åtminstone ett par minuter varje timme – får man i gång blodcirkulationen. Hjärtat pumpar snabbare och de blodproppslösande ämnena frisätts från blodådrornas väggar.

Blodpropp är inte det enda som kan drabba dig i luften.

– Du löper en ökad risk för infektionssjukdomar. Du sitter i en trång miljö med 300 andra personer och exponeras för bakterier och virus under 10–12 timmar på en långflygning, säger Christer Paul.

Samma luft återcirkuleras delvis i kabinen – dels för att spara energi, dels för att det ger högre luftfuktighet så att det blir lättare att andas.

Renare luft i flygplan än på kontor

Luftkvaliteten i en flygplanskabin är faktiskt bättre än i kontorsmiljö, enligt en undersökning gjord av SAS. Luften som tas in från 10 000 meters höjd är fri från avgaser, damm och pollen.

– Men vårt ökade resande, bland annat med flyg, spelar stor roll för spridningen av de stora influensorna från Asien, säger flygläkaren Adrian Ström.

– Där sitter folk från olika kulturer, med olika bakteriefloror, och hostar och nyser...

Patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar, till exempel de som har leukemi, bör undvika flyg.

Tropiska djur vanliga fripassagerare

Det är inte bara virus och bakterier som cirkulerar i kabinen.

1995 fick en affärskvinna malaria under sin flygresa från Rom till London. En malariamygga hade följt med någon passagerare in i planet.

Andra ovälkomna fripassagerare är tropiska djur som smugit sig in i bagaget och sprider sig i det nya landet, på flygplatsen eller helt enkelt hem till de ouppmärksamma resenärerna som ovetandes bär med sig kackerlackor, flatlöss eller något annat främmande djur.

Undvik blodpropp under långflygning

Eva Barkeman