Han botades från diabetes

Fick insulinceller insprutade i levern

HÄLSA

Ingemar Andersson, 50, är den förste svensk som är botad från sin svåra diabetes.

- Att få bli frisk är bättre än att vinna högsta vinsten på lotto, säger han.

FICK ETT NYTT LIV Ingemar Andersson botades från sin svåra diabetes - och kan leva utan sprutor. "Det känns helt fantastiskt att bli frisk efter 33 år som diabetiker", säger han.
Foto: ULF PALM
FICK ETT NYTT LIV Ingemar Andersson botades från sin svåra diabetes - och kan leva utan sprutor. "Det känns helt fantastiskt att bli frisk efter 33 år som diabetiker", säger han.

Ingemar Andersson, bosatt i Mora, har genomgått två transplantationer av insulinceller vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I dag har han kastat sina sprutor och är frisk. Naturligtvis märkligt och underbart på samma gång.

- Jag är fortfarande lite ställd men lycklig. Det känns helt fantastiskt att bli frisk efter 33 år som diabetiker, säger han.

Celler injicerades

Sin diabetes fick han som tonåring. Men trots att han alltid har gjort sitt yttersta för att må bra ledde sjukdomen till sist till svåra komplikationer.

Synen blev sämre och i sju år gick han på dialys.

- Till sist fick jag göra en njurtransplantation. Det har varit några riktigt hemska år, berättar han.

För drygt ett år sedan blev Ingemar Andersson tillfrågad om han ville delta i det nordiska forskningsprojekt som syftar till att bota diabetiker.

- Det enda jag tänkte på var att min njure inte fick skadas. Men de lovade att det skulle gå bra.

I januari fick Ingemar Andersson den första injektionen celler, totalt 300 000 celler, insprutade i sin lever. I påskas den andra injektionen. För två veckor sedan slutade han helt med sina sprutor. Cellerna har vuxit fast och börjat producera insulin.

- Det är klart att det känns konstigt att inte behöva tänka på sjukdomen. Tidigare har jag ju gjort det så fort jag klivit ur sängen.

Två har blivit botade

Av de fem diabetiker som ingår i projektet har ytterligare en blivit helt botad och en tredje patient är på god väg att bli det.

Forskarteamet i Uppsala hoppas nu att de inom en tioårsperiod ska kunna bota minst hundra diabetiker per år.

- Resultaten och förutsättningarna är mycket goda, säger Olle Korsgren, professor vid Rudbeckslaboratoriet i Uppsala och delaktig i projektet.

Att bota alla diabetiker kommer i dagsläget bli svårt även om förhoppningen är att göra det. En av anledningarna är att det inte finns tillräckligt med organ. För att bota en diabetiker krävs celler från minst två avlidna personer.

En transplantation innebär dessutom svåra avstötningsrisker. Något som forskarna hoppas komma runt genom att preparera cellen innan den sprutas in i blodbanan eller genom att utveckla bättre mediciner.

"De får ett nytt liv"

Ett 20-tal diabetiker står i dagsläget på den lista som slussar patienterna vidare till en transplantation. Alla svårt sjuka, liksom de fem som genomgått transplantation hittills. Ännu fler står i kö för att komma på listan.

- Det förstår jag, de som har blivit botade har ju fått ett helt nytt liv, säger Olle Korsgren.

Vad är diabetes?

Vilka är symptomen?

Så blev han frisk från folksjukdomen

Malin Byström